Stroken slog till fyra dagar innan Toni Johanson som 84-åring skulle köra Tjejvasan för tjugonde året i rad. Skidor utför har hon åkt i hela sitt liv, senast med några av barnbarnen i Frankrike 2007. Känseln i höger arm och ben är fortfarande borta, men tack vare tur och envis träning klarar hon vardagsbestyren i stort sett själv. När hon fick nys om Totalskidskolan i Åre tändes hoppet om att få känna farten och spänningen i en skidbacke igen.

– Så länge hjärtat är med blir man aldrig för gammal för att åka skidor.

Totalskidskolan har sin bas i Rödkullen i Åre och tar varje säsong emot omkring 500 skidåkare med olika typer av funktionshinder. Stämningen är glad och omtänksam och Tonis egen skidlärare för veckan, Bobbo Robertsson, ser inga hinder, bara möjligheter. Och han sprider nya perspektiv på vad som är möjligt.

– Det viktiga är kärleken till fjällen och backarna, snön och skidåkningen. Det är inte alla som vet att man kan åka skidor även om man har brutit ryggen. För alla som behöver någon form av specialutrustning ordnar vi det.

Alltså samsas åkare på sitski, i skicart, på två skidor eller en bräda i samma backe eller snarare i hela liftsystemet om nu någon trodde annat. Tonis skicart väcker viss uppmärksamhet i pister och liftköer. Barnen tycker det ser coolt ut, som att köra gocart på snö, typ. Många vuxna stirrar undrande utan att komma sig för att fråga.

Toni själv är förundrad och överlycklig.

– När jag sitter där i skicarten är det samma känsla som när jag stod på skidor. Jag glömmer bort att jag sitter ned och att halva kroppen är förlamad. Det är bara jag och backen och snön.

Med hjälp av Bobbo och en tillmötesgående pistör ordnas tolkning efter skoter till liften Gondolen mot Åreskutans topp. Efter en stadig lunch på restaurang Stormköket på 1274 meters höjd kör Toni själv så det ryker ned för de röda pisterna Störtloppet och Röda rappet.

– Jag kommer tillbaka!

Kicki Lind