Hon gav sig på torsdagen ut på en skotertur på leden i närheten av Hackås med kompisen Charlotte Henriksson. Charlotte körde och Maria som jobbar som frilansfotograf höll i kameran.

– Jag skulle knäppa lite kort på naturen, berättar hon.

Då såg de plötsligt framför sig något som inte var naturligt. Det rörde på sig, men inte som man är van. Något oformligt över huvudet gjorde att tankarna gick till en kalkon.

– Det poppade plötsligt upp långt borta på leden. Först tänkte vi ”är det en kalkon?” Då såg vi att det var ett rådjur. Jag tog en bild och när vi kom närmare vred vi av skotern, berättar Maria Sundberg.

När de kom nära såg de hur förtvivlat rådjuret försökte bli av med plastpåsen samtidigt som det vacklade av brist på syre.

– Det kanske var en limppåse. Kanske har någon slängt det när de har grillat och kanske var det något kvar i påsen som rådjuret försökte komma åt, säger Maria som säger att synen var hemsk.

Så fort tjejerna hade kommit tillräckligt nära slängde sig Maria av skotern och sprang ikapp rådjuret i djupsnön. Hon lyckades få en grepp över nacken på det trötta djuret och kunde slita av plastpåsen.

– Sedan puttade jag iväg det och det blev fullt av energi på en gång. Det bara sprang iväg väldigt fort. Jag tänkte inte så mycket. Jag tänkte bara på att rädda det.

Maria Sundberg som nyss har flyttat hem till Hackås efter 14 år utomlands, de senaste sju åren i Japan, har inget emot att i dag kallas för djurens vän.

– Skriv djurens vänner. Det var Charlotte som styrde skotern, säger hon.

Däremot har hon inga goda tankar om djurens ovänner som lämnar skräp.

– Man kan undra hur det har burit sig åt. Det kanske har försökt gnussa mot ett träd för att bli av med plastpåsen.