Enlig nationalencyklopedin är musik något som består av vissa typer av organiserat ljud. Så länge det har funnits människor har det funnits musik. Den har överlevt hela evolutionen och är en biologisk gåta. Det berättar Märith Bergström-Isacsson som är musikterapeut på Rett Center i Östersund och forskar kring hur musik påverkar hjärnstammen och det autonoma nervsystemet.

Alla patienter som kommer in på Rett Center genomgår en hjärnstamsregistrering. I sin forskning har Märith inriktat sig på att bland annat undersöka musikens påverkan på signalen mellan hjärtat och hjärnan, den så kallade vagus tonus. Hon exponerar patienterna för sex olika musikaliska stimuli så som favoritmusik och vibrationer.
– Jag tittar på hur gas-bromssystemet i kroppen fungerar, samspelet mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Gasen är egentligen hela tiden påslagen och det är bromsen som ska reglera farten. Är vi rädda släpper bromsen helt och det är bara full gas, berättar Märith.
– Jag har märkt att många av patienterna reagerar positivt på frekvensen 40 Hz.
Det är den frekvens som generellt reglerar andning, lugnar stereotypa, tvingande handrörelser och minskar spänningen i kroppen.

Det finns ett klassiskt uttryck från Italien som säger att barn föds med 100 språk men berövas 99. Det talade och skrivna språket får all uppmärksamhet men det finns så många fler uttryckssätt som går förlorade. Ett av de viktigaste språken är det musikaliska. Vi människor är musikaliska individer. Hjärtat slår i takt, vi går i takt, mellan hjärnan och hjärtat går en ton - vagus tonus och så fort vi får ett barn i famnen vaggar vi det i takt och nynnar en sång.

Musiken är en bärare av känslor. En tonåring som har gjort slut lyssnar på passande musik som förstärker känslan av olycklig kärlek och på en begravning väljer man ofta en musik som tillåter oss att leva ut vår sorg. Tänk dig att du tittar på en skräckfilm på TV men byter ut ljudet mot en Pippi Långstrumpsång. Filmen blir inte ett dugg läskig. Gör du däremot tvärt om blir effekten den motsatta. Pippi med läskigt ljud blir...läskigt. Ljud påverkar oss mycket snabbare än synintryck.

Det är intressant att reflektera över hur vi påverkas av musik vi ”inte hör”, så kallad muzak. Musik i varuhus och köpcenter är utvald för att fylla ett tomrum och skapa en trygghetskänsla så att vi stannar kvar och konsumerar. I stora tomma ytor gör vi fort det vi ska och går sedan därifrån. Andra butiker använder sig av musik för att tala om vilken målgrupp man vänder sig till. Hög popmusik gör att ungdomarna får shoppa ifred och 80-åringarna vänder i dörren.

Rörelse och musik är väl sammankopplat.
– Försök göra ett workoutpass på gymmet utan musik. Eller med en ledare som rör sig i otakt. Det går inte, säger Märith.
– Hemma har jag en speciell städmusik som gör att städningen går lättare.
Idrottare använder sig ofta av musik för att prestera bättre. Men det måste vara musik vi tycker om. Annars har den inte samma effekt berättar Märith.
Under den amerikanska invasionen av Irak dånade hårdrocken ur lurarna på stridsvagnsbesättningarna och de hade till och med en makaber inofficiell topplista över vilken musik som passade bäst i strid.

Det finns även kulturella skillnader i hur vi dagligen förhåller oss till musik. Se bara på hur vi rör oss. Stelt och upprätt eller rytmiskt svajande. Märith tycker att vi svenskar är duktiga på att konsumera och prestera musik men kanske mindre bra på att utöva.
– Vi bejakar ordning och reda i det svenska samhället vilket gör att vi inte vågar spontanmusicera, säger Märith och hävdar att hon tror alla kan sjunga bara de törs.

Musik frigör endorfiner, syresätter blodet och motverkar depressioner.
– Om alla började sjunga i duschen på morgonen skulle vi få ett gladare och friskare samhälle, skrattar Märith.