Pampigt, påkostat och proffsigt av Blasko
Sarah Blasko
Tuttifrutti, fredag
Betyg: 4
Sarah Blasko har beskrivits som Australiens mest kända artist. Ändå har i alla fall jag aldrig tidigare hört namnet. "We won't run" har blivit en mindre P3-hit, men så har hon också precis börjat lanseras i Europa.
Och tur är väl det.
Blaskos tunga retrodoftande pianopop suger musten ur en. I alla fall på Tuttifruttiscenen en fredag i juli. På skiva låter musiken i bästa fall som en blek Regina Spektor, men på scen - järnspikar vilken estradör hon är. Sarah Blasko indiekrampar bättre än en Björk i toppform. Och artister som verkligen ser ut att älska sin musik är också lätta att tycka om.
Tyvärr är vi inte många som får gunga med i den klassiska Be my baby-takten denna afton. Publiken uteblir. Några har fastnat på Johnossi, andra har gått direkt till Teenage Fanclub.
Men Sarah Blasko glänser ändå. Hon är ett under av coolhet och har med sig musiker av rang. Skivan som ska lanseras, "As day follows night", fick högsta betyg i Dagens Nyheter och har också producerats av indiesveriges stolthet Björn Yttling från Peter Bjorn and John.
Men ärligt talat, skit i skivan. Ta chansen att se det här pampigt proffsiga partyt live istället.
Bäst: Sarahs otroliga kroppsspråk. Hon bara ÄR sin musik.
Sämst: Den fåhövdade publiken. Har ni inte vett att lämna stråket för det här så är ni inte längre mina vänner.








































































Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 aug 2010 00:04 ragni (Ej registrerad)
Grym konsert, som alla missade