Stormigt vindkraftsmöte i Lillhärdal
Relaterat
Ett 60-tal bybor hade tagit sig till Folkets hus när Rabbalshede Kraft kallade ill sitt andra samrådsmöte. Men planerna på de drygt 100 talet vindsnurrorna runt Lillhärdal väcker känslor. Det är inte alla som gillar planerna.
Frågorna var många och att det skulle skapa arbete och pengar ill bygden var det flera som tvivlade på.
– Skapa jobb, det är rena nyset. Jag har själv varit på en del stora vindkraftsbyggen och där är det inte en enda en som pratar svenska, sa Billy Anklew.
Thomas Linnard menade att han inte kunde svara för andra företag.
– Men vår målsättning är att nyttja arbetskraft och entreprenörer från bygden. Direkt och indirekt kommer cirka 1 000 personer arbeta under byggtiden som är mellan 5 och 7 år och när parken står klar ska ett 100-tal personer sysselsättas.
Han lyckades inte övertyga de som är emot planerna. Klart är dock att det handlar om en rejäl vindsatsning. Investeringen beräknas till 3 miljarder kronor. Revideras inte planerna lovas en årlig bygdepeng på 1.2 miljoner kronor. Hela 18 miljoner kronor går till markägarna i arrendeersättning.
Detta om verken snurrar som de ska och att elpriset ligger på den nivå som exploatörerna kalkylerar med.
– Bra tillskott till byn. Jag har inget mot vindkraft i by, sa en äldre gentleman när han stegade hem i mörkret.
Han var långt ifrån ensam att vara positiv. Men det var motståndarna som med sina frågor ställde Thomas Linnard och de övriga från Rabbalshede mot väggen.
– Vad skulle du själv tycka om din egen fastighet tappade i värde på grund av vindsnurror, frågade Anders Olsson.
– Jag är inte säker på att det sjunker i värde, svarade Thomas Linnard.
Hans svar möttes med ett skeptiskt mummel.
Många frågor var omöjliga att svara på.
– Vi ska komma ihåg att vi är i projekteringsstadiet. Exakta uppgifter om arbetstillfällen och ersättningar måste vi få återkomma till, sa Thomas Linnard.
Härjedalens kommun håler som bäst på att jobba med en reviderad översiktsplan och tilstånd till vindkraftsparken kan i bästa fall ges sluet av 2010. Rabbalshede hopas på tillstånd 2011 och en driftstart 2013.
– En alldeles för optimistisk tidsplan. Det verkar som de ansvarig vill skynda fram ett beslut och köra över de som är emot storskalig vindkraft, sa Evert Halvarsson.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 23 sep 2009 05:53 Olaus (Ej registrerad)
Det här handlar om att exportera den dyraste elström vi kan hitta på ner till Europa. Den måste subventioneras via våra elräkningar med 32 öre per KWh. Och det är för lite. 20 öre till önskar branschen.
Genom att höja elpriserna för alla svenska hushåll ska vi skapa onödiga jobb som enbart smörjer särintressen.
Subventionsnivån är helt orimlig, eftersom vindkraftstekniken är färdigutvecklad.
Det pågår ett nytt baggböleri på naturens bekostnad, där internationella bolag och inte minst svenska politiker skor sig.
Skrivet 23 sep 2009 08:20 Brainman (Ej registrerad)
Storskalig vindkraft är olönsam. Småskalig vindkraft är mera olönsam. Det är inte lönsamhet eller arbetstillfällen som är orsaken att det byggs vindkraft, utan det poltiska målet att producera 30 TWh vindkraft per år till 2020. Det är bråttom att bygga ut och därför kommer vindkraft att befrias från kravet på kommunalt byggnadslov. Är platsen lämplig för vindkraft så byggs det.
Skrivet 23 sep 2009 12:18 bybo (Ej registrerad)
1,2 miljoner i bygdepeng som var 0,2% . det innebär att snurrorna drar in sexhundramiljoner per år och så blir det 1,2 miljoner till bygden . ska vi hurra för det ? skambud anser jag .
Skrivet 23 sep 2009 14:24 Fundersam (Ej registrerad)
1.2 milj./år i 30 år är väl inte skam för bygden
Skrivet 23 sep 2009 17:06 Rätt ska vara rätt (Ej registrerad)
Jag tycker inte att frågorna som ställdes borde vara omöjliga att svara på för ett företag som tänker börsintroducera sig och söker 3 miljarder av männinskor som vågar satsa pengar i projektet. Ska man få dessa pengar - ja då bör man nog kunna svara på mer knepiga frågor än dessa.
Arbetstillfällen eller inte - står nog också skrivet i stjärnorna, liksom det mesta som företaget presenterade.
Frågan om vad som var vinsten för Lillhärdalsborna - förblev obesvarad (möjligen kunde det ge jobb men det som mycket annat ville man återkomma med svar på). Spännade att se när svaren kommer och vad dom innehåller.
Att inte ens veta vad en landskapsanalys är (trodde att det var fotomotage) säjer än mer om nivån på informationen.
Bygdepeng - är lockvaran, 1,2 milj vid full kapacitet det troliga är mella 300-600 tusen. Härjedalen får årligen milijoner i vatttenkraftspengar vad har detta lett till??
flera tusen utflyttade de senaste 15 åren. Kommer dessa tusenlappar att vända utvecklingen- nej.
Skrivet 23 sep 2009 20:14 Näringsidkare (Ej registrerad)
Förutom arbetstillfällen och bygdepeng kommer största delen av arrendena också till bygden då de flesta fastigheterna är ägda av lokala privatpersoner. Har någon tänkt på dessa näringsidkare? Det kan ge nya investeringar i byn.
Skrivet 24 sep 2009 10:41 Upplyst (Ej registrerad)
Modernt baggböleri
Historien upprepar sig. Återigen står Lillhärdalsbon och tummar på mössan i handen när överheten säger vad som skall ske med hans/hennes framtid. Hur naiv får man vara? Ryck upp Dig, det är idag 2009 inte inte 1889. Lär av historien, vad har den lilla människan i Lillhärdal fått ut av vattenkraften. Tänk om man hade behållit skogen eller om kommunen ägt skogen, som i andra kommuner, då hade vi haft en helt annan situation. Skillnaden idag är att man erbjuder en osäker veckopeng (bygdepeng) som till små barn. Vad har hänt med veckopengen från vattenkraftutbyggnaden? Om Du inte engagerar Dig mot dessa vansinnesplaner bidrar Du till att slå i sista spiken i kistan för Lillhärdals framtid. Kapitalisterna företrädesvis utomlands gnuggar händerna och gläds åt vår naivitet!
Skrivet 13 okt 2009 12:42 Benny (Ej registrerad)
Vindkraftverk närmare 100 än 50 st, 180m höga+50m med vingar? över 200m höga!
Placerade inom ett fjällområde som är ca: 300meter högre än Lillhärdal? kommer att
skymma solen över södra Härjedalen. Åsynen kommer att få vuxna skogsbönder
att falla till marken av ren vanmakt, och bli liggande! Utan någon kraft kvar att hämta ut sina arrende-pengar, någonsin alls! Vi övriga kommer att fly området i ren skräck!
Turning Torso i Malmö, den mest spektakulära byggnaden i Sverige, det högsta torn,
"SKYSKRAPA", som kan beskådas långväga över sydvästra Skåne, är 190m högt!
Kaknästornet i Stockholm en klassisk höjdare, behärskar hela Stockholms "Sky-line" är "bara" 155m högt! Med en Radio/TV-mast som står på taket av tornet är hela höjden, av det imponerade byggnadsverket 170meter!
All energi som vi kan behöva, i evighet, finns "neråt" dvs "GEO-TERMISK ENERGI".
Vår miljö skall vi behålla, inte spela bort i onödan! Det gäller således bara att borra ner till lämplig nivå!
Benny Johansson