Mankells skrivarlya har invigts
Henning Mankells bidrag till Härjedalens kulturliv, landets författare och dramatiker, invigdes under torsdagseftermiddagen. Klippte bandet gjorde förstås den världsberömde författaren själv.
Sedan augusti 2009 har författarförbundet och dramatikerförbundet skickat stipendiater till Överberg men först på torsdagen var det dags för invigning av den skrivarbostad som Henning Mankell donerat.
– Det är ovanligt att någon gör en sådan här donation. Henning är otroligt generös och förutom att stipendiaterna får bo här så står han även för resa och mat, berättar Ingrid Dahlberg som är ordförande i Stiftelsen Överberg.
Till invigningen kom såväl ordföranden för Författarförbundet, Mats Söderlund och ordföranden för Dramatikerförbundet, Rolf Börjlind. Båda var mycket imponerade av det vackra läget och det lugn som finns runt gården.
– De stipendiater som redan varit här är väldigt nöjda, konstaterar Börjlind.
Huvudpersonen själv, Henning Mankell, klippte bandet på invigningen och han gav även en förklaring till varför han är så generös.
– När jag var ung skrev jag en roman som hette Bergsprängaren. Jag hade inte mycket pengar. Jag bodde i Oslo tillsammans med en kvinna som hade tre barn och hon hade heller inga pengar, berättar Mankell.
En höstdag var pengarna alldeles slut. Mat fanns kylskåpet men pengar till att värma lägenheten med fotogenbrännarna fanns inte.
– Jag visste inte vad jag skulle göra men gick ut och hämtade posten och där låg ett brev från Författarförbundet med en postanvisning på 7 500 kronor. Jag minns att jag tänkte, det här ska jag aldrig, aldrig glömma.
Senare i livet när Mankell har haft höga, till och med mycket höga inkomster har han alltid tänkt på vad han gör för andra, därav kom även idén om en ställe för författare och dramatiker i Härjedalen.
– Jag bodde här från år noll tills dagen innan jag skulle bli tonåring. Jag har mina rötter här och kan till och med klämma ur mig några meningar på dialekt om det skulle knipa, förklarade Mankell.
Att då skaffa ett ställe i den glesbygd han härstammar från blev naturligt.
– Människor här är lika viktiga att lyssna på som de som finns runt Stureplan. Utan glesbygden dör berättelsen, förklarade Mankell och klippte bandet.






















