Jegrelius forskningscenter i Ås hör till landstinget i Jämtlands län och ett av centrets uppgifter är att stimulera utvecklingen av miljövänliga vårdprodukter.

En produkt som innehåller farliga ämnen är blodpåsar. De består av plasten PVC som i sin tur innehåller en mjukgörare, DEHP, som är en ftalat. Denna ftalat misstänks kunna påverka fortplantningsförmågan och är därför förbjuden i leksaker.

Men i blodpåsar är de inte förbjudna och ännu finns inga ofarliga påsar att köpa någonstans i världen. Ftalaterna från påsarna vandrar ut i blodet men hur fort det går och hur stora doser som frigörs beror på en mängd omständigheter.

– Mest sårbara för gifterna är små pojkar och gravida kvinnor, berättar Lena Stigh, projektledare på Jegrelius forskningscenter i Ås.

Hon jobbar med något som skulle kunna bli en liten revolution i vårdvärlden. Jegrelius forskningscenter har fått med sig nästan samtliga Sveriges landsting på att göra en så kallad innovationsupphandling. Det betyder att beställa något som ännu inte finns på marknaden.

För att detta ska gå att genomföra måste de som ställer kraven veta hur de ska formulera sig. Det räcker inte med att bara säga ”ge oss en ny påse”, menar Lena Stigh.

Det krävs helt andra insikter och för att skaffa sig det har nu landstinget fått 1,3 miljoner kronor i bidrag från Vinnova.

– Vi har fått pengar till den första fasen. Därefter blir det en skarp teknikupphandling, säger Lena Stigh.

Det har visat sig att dessa ftalater har fördelen av att konservera de röda blodkropparna vilket gör att blodet kan lagras längre.

Det finns andra exempel på att upphandlare har tvingat fram nya tekniklösningar. Enligt Lena Stigh var det Energimyndigheten som fick tillverkarna av värmepumpar att sänka energiåtgången med 30 procent.

– Och när det gäller infusionsdropp har man lyckats ta fram påsar utan ftalater. Så där finns både bra och dåliga påsar på marknaden, säger Lena Stigh.