Nygammal attack mot ekologisk odling
– Alltid vid den här tiden på sommaren, säger han och kallar forskarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för ”självgoda”.
Relaterat
Fakta
•ekokritik
Augusti 2005. De mest kända ekokritikerna vid SLU, Holger Kirchmann och Lars Bergström, skriver debattartikel i Aftonbladet.
Augusti 2006. Kravfritt för djurens skull. Artikel och påföljande debatt om att Skärvångens mejeri ratar kravregler i Aftonbladet.
September 2008. Holger Kirchmann och Olof Andrén ger ut boken ”Klimatfrågan på bordet” om att världen inte har råd med ekologisk mat.
•Juli 2009. 18 namngivna professorer vid SLU skriver gemensamt debattartikel om att ekologisk odling inte ger miljövinster. Fyra professorer ger ut boken ”Handlar du ekologiskt? Tyck till här!”
Ekologisk odling bygger på naturromantik, skrev 18 professorer och docenter i en debattartikel i Svenska Dagbladet 12 juli. Ekologisk produktion innebär att man avstår det viktigaste som finns inom jordbruket; handelsgödsel och bekämpningsmedel. Och det utan att forskning kan bevisa att miljön vinner något på det.
Sådan odling har inga miljömässiga fördelar, snarare tvärtom, men får ändå statligt stöd varje år. Alla bönder borde få dela på stödet eller också borde det kallas för regionalekonomiskt stöd i stället för miljöstöd, säger Rune Andersson, en av de 18.
Professorerna fick svar på tal av en forskarkollega och några dagar senare var motparterna inbjudna till en morgonsoffa på tv. Bråket var i full gång.
Jan Runsten vid Alsensjön har odlat ekologiskt tillsammans med sin fru Berit sedan tidigt 70-tal. Deras fjällkossor har mjölkat lite sämre sedan regnat började strila. Kossorna blir liksom handlingsförlamade och bara står och biter ihop. De glömmer att äta, säger Jan.
Han är van vid att sommaren innehåller ekokritik. Han radar upp de senaste årens exempel. Jan Runsten säger att en ekologisk bonde aldrig skulle komma på idén att odla som forskarna vid SLU har gjort när de velat ta reda på sanningen.
Kärnan i attacken den här gången är densamma som förr om åren. Skördarna är mindre på ekologiska marker, vilket i ett större perspektiv kräver att mer mark odlas upp för att ge samma mängd mat.
En annan kritik är att den ekologiskt odlade marken utarmas i stället för att, som ekobönder påstår, bli bördigare. Ogräsen ökar som en följd och eftersom besprutningar inte får förekomma måste ogräset rensas mekaniskt vilket betyder mer traktorkörning och mer utsläpp av växthusgaser.
SLU-forskarna har jämfört en konventionellt odlad provyta med spannmål och en ekologiskt odlad. Spannmålsodlingarna ligger i Halland.
– De där odlingsförsöken gjordes för 15 år sedan på lätta sandjordar i Halland. Ingen ekobonde skulle hålla på med ensidig spannmålsodling. Man kan inte bara odla spannmål, det är det som är hela grejen, säger Jan Runsten.
I stället handlar hans odling om växelbruk, om att odla vall tre år och det fjärde året korn. Att separera djur och spannmål låter sig inte göras. En gård ska så långt det är möjligt bygga på kretslopp. Ingen ekobonde skulle odla samma sak år efter år. Det är ju då det kommer in ogräs och marken utarmas, säger Jan Runsten.
Men Rune Andersson på SLU tycker tvärtom. Ska man kunna jämföra vetenskapligt måste förhållandena vara exakta. Börjar man blanda in flera faktorer kan man inte veta säkert vilken som avgör vad.
– Ekorörelsen står utan vetenskaplig grund. Jämför man hela gårdar får man dålig kontroll, säger han.
Enligt Jan Runsten finns forskningsresultat som ekorörelsen kan luta sig mot, men SLU-forskarna avfärdar dem. Det är det som får honom att kalla dem självgoda.
– Det är bara SLU som driver den här konflikten hårt och de är självgoda som bedömer vilken forskning som är godtagbar eller inte. Det är ett systemfel att ha spannmålsfabriker på ett ställe och djurfabriker på ett annat.
Rune Andersson anser att jordbrukets miljöproblem går att komma till rätta med utan att bönderna ska behöva ställa om till ekologisk odling.
– Jag låg närmare ekologiska tankar för 30 år sedan men nu inser jag att det inte är optimal väg att gå, säger han.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 29 jul 2009 03:44 Olaus (Ej registrerad)
Det här är en global fråga.
Så länge en miljard människor under sin livstid aldrig får äta sig mätta, bör vi inte ägna oss åt finlir i den yrkesmässiga odlingen.
Vi bör producera så mycket livsmedel som möjligt, minst intill självförsörjning. Av solidariska skäl bör vi dessutom ha ett överskott att dela ut vid nöd, så människor inte behöver äta upp sitt utsäde.
Därför är bekämpningsmedel och handelgödsel en välsignelse för mänskligheten.
Skrivet 29 jul 2009 09:25 OS (Ej registrerad)
Det är inte svårt att förstå varför ekologiskt jordbruk är bättre. Finns människor som är betydligt bättre än mig på att förklara varför, så här kommer några länkar och citat.
"Oljan, gasen, kolet och gruvbrytning av fosfor är ändliga resurser. Förr eller senare återstår bara ekologiska alternativ som produktionsform i jordbruket"
http://cornubot.blogspot.com/2009/07/nysprak-fran-pr-byraerna.html
http://gronagardar.wordpress.com/2009/07/16/ekologiskt-jordbruk-oljan-och-framtiden/
En bonde i tredje världen tjänar sju gånger mer på att odla ekologiskt då handelsgödsel kostar så mycket.
http://farenheit1961.wordpress.com/2009/07/27/ekologisk-odling-ger-mer/
Läs på om PeakOil om man inte håller med om ovanstående:
http://en.wikipedia.org/wiki/Peak_oil
Skrivet 29 jul 2009 09:54 Nils-Eric Johansson (Ej registrerad)
Forskarna på SLU är lika lite trovärdiga nu, som när dom "uppfann" svämutgödsling med returspolning av gödseln in i ladugården. Det har dödadt ett antal människor, och skadat tusentals bönder/djurkötare!! Men det vill man inte erkänna.
Nils-Eric johansson-skadad
Skrivet 29 jul 2009 13:33 Mythbuster (Ej registrerad)
Jordens bönder producerar redan 1,5 gånger så mycket mat som behövs (FAO 2007) - varför ska vi producera ännu mer? Hunger beror inte på matbrist utan på fattigdom.
Skrivet 29 jul 2009 18:55 Idle (Ej registrerad)
Det är just p.g.a. konventionell odling som det uppstår hungersnöd och fattigdom i tredje världen. Varför? Jo för att, bland annat, marken utarmas och sjöar blir övergödda.
"Only by switching to more sustainable farming methods will the world’s farmers be able to grow enough food to meet the demands of a growing population and respond to climate change, the top crop expert with the United Nations Food and Agriculture Organization (FAO) said today."
Utdraget är från en längre artikel om hållbar jordbruk. Som man kan hitta här:
http://www.stwr.org/food-security-agriculture/only-sustainable-farming-will-meet-growing-food-demand-says-un-expert.html
Skrivet 10 aug 2009 20:29 Realisten (Ej registrerad)
Suck...! Jag bara undrar... finns här någon som kan avgöra vilken som har rätt... eller står bara ord mot ord utan någon vetenskaplig bevisning? Vetenskaparna håller på att bli som politikerna... professionella ordbajsare...
Skrivet 11 aug 2009 14:16 Torsten (Ej registrerad)
oja problemet är inte det nämnda utan personligt att nå ut med sitt argument fel eller rätt och inte vill jag vara bättre. Rika länder överproducerar därför att de kan och fattiga människor är fattiga därför att de har inget annat val där de bor och intresse finns inte att hjälpa då de fattiga inte har något att erbjuda de rika. Effektiviserar vi något i ett land av överproduktion så inte är det för att vi inte har tillräckligt utan därför att enough isnt enough.