Vindenergi ger återbäring till bygden
Relaterat
Artikelbilder
Två av de lokala initiativtagarna till vindkraftssatsningen i Strömsunds kommun är Per Stjernström och Morgan Jonsson, här framför den första av totalt 60 snurror.Fotograf: Olof Sjödin
– Utplaceringen av de 60 snurrorna är i huvudsak redan klar, säger Per Stjernström.Fotograf: Olof Sjödin
Presentationen av återbäringen av pengarna från vindkraften till bygden rönte stort medialt intresse.Fotograf: Olof Sjödin
Morgan Jonsson, vindkraftsinvesterare, Carina Zetterström (C), oppositionsråd i Östersund, Karin Stierna (C), kommunstyrelsens ordförande i Strömsund och Gert Andersson delägare i vindkraften samlades i går för att diskutera vindkraft i Strömsunds kommun.Fotograf: Olof Sjödin
Företagaren Per Stjernström utvecklar genom familjeföretaget Femper vindkraftsparker på bland annat Munkflohöjden, Raftsjöhöjden och Gåxsjö. Bolaget kommer nu att avsätta medel från vindkraftsproduktionen till de boende i området. Återbäringen ska komma de boende till godo genom markägarna, produktionsansvariga och initiativtagarna.
Totalt ska 60 snurror resas i området Munkflohögen, Raftsjöhöjden, Gåxsjö, Ollebacken, Sikås och Kälen. Driften av vindsnurrorna ska starta hösten 2011, och därmed ska också pengarna börja ticka in till bygden.
– Alla blir berörda av att landskapet ändras, då är det självklart att de ska få ta del av pengarna som vindkraften genererar, säger Per Stjernström.
Där finns många lokala delägare som driver vindkraftsprojektet med stort lokalt inflytande, men även ett skotskt bolag med nio miljoner nätkunder är med i satsningarna. Totalt kommer projektet att investera två miljarder kronor i bygden för uppbyggnaden av de 60 vindkraftssnurrorna, där varje snurra får en totalhöjd av 150 meter.
– De boende i en omkrets av fem kilometer från varje vindkraftssnurra och skrivna på orten får ta del av bykassan, förklarar Per Stjernström.
En fem-manna styrelse bestående av två personer från byn, en markägare, en projektör och en representant från det skotska bolaget ska ingå i den styrelse som ska bestämma hur pengarna ska användas.
– Det kan exempelvis användas till kollektiva satsningar, till nyföretagande eller till att möjliggöra lån till personer som vill satsa på egen verksamhet i bygden, förklarar Stjernström.
– Byborna kan räkna med en "rännil av pengar till den egna fickan" men även till dynamiska satsningar i bygden, understryker Stjernström.
Hur mycket pengar det kommer att handla om vill han inte uttala sig om. Hans eget företag kommer att lägga en miljon kronor första året till den gemensamma kassan. Men miljonerna kommer alltså att ticka in till bygden varje år därefter.
– Vi satsar på lång sikt. Uppemot 40 år är inte otänkbart, menar Stjernström.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 feb 2010 21:39 DieDummeSchwede (Ej registrerad)
Om det nu måste vara återbäring så är denna lösning offantligt mycket bättre än en utforming likt bygdemedlen, där politiker bestämmer och där pengarna endast går till en massa mer eller mindre onyttiga föreningar.
Skrivet 9 feb 2010 23:48 allt är inte guld som glimmar (Ej registrerad)
Med planerade vindkraftverk med 150-200 m i totalhöjd blir således säkerhetsavståndet i Danmark 600-800 m med hänsyn till högsta tillåtna bullernivån där, 45 decibel, dB(A). I Sverige är kravet högst 40 dB(A) för industriell verksamhet nattetid. Vindkraftverk räknas till industriell verksamhet. Ingen ägare av vindkraftverk vill stänga sitt vindkraftverk nattetid eftersom ekonomin då blir ännu sämre än om vindkraftverket går dygnet runt (33 procent lägre el-produktion vid stängning nattetid än vid körning dygnet runt).
Lägre bullernivå i Sverige än i Danmark ökar säkerhetsavståndet med hänsyn till buller 50 procent eller till cirka 900-1200 m från ett vindkraftverk. Dessa säkerhetsavstånd gäller 1 vindkraftverk - för 2 vindkraft på samma avstånd från bostaden ökar bullernivån med 3 dB(A), för 3 vindkraftverk med cirka 5 dB(A), för 6 med 8 dB(A), och så vidare, vilket ökar säkerhetsavståndet ännu mer. Detta gör i sin tur stora parker av vindkraftverk till en omöjlighet i bebodda
Skrivet 9 feb 2010 23:54 Olaus (Ej registrerad)
Vindkraften förmår inte skapa några ekonomiska värden själv. Det som utlovas i bygdepengar är skattemedel. Rundgång av skatt, alltså.
Tyvärr kommer svenska folket få fortsätta att betala skatt för den dyra vindkraften. Dels för att bygga vindsnurrorna, dels för att bygga ut elnätet och för att öka vattenkraftens effekt, som balanserar vindkraften då den inte producerar.
Det satsas nämligen massivt på den billigare kärnkraften runt Östersjön.
Polen två kärnreaktorer och egen uranbrytning.
Tyskland behåller sina kärnkraftverk i drift efter 2021, då de avsågs stängas.
Litauen ska bygga en jättereaktor att ersätta Lignalina-verket.
Ryssland satsar 397 miljarder kr på en stor satsning, bl a i Kaliningrad och St Petersburg.
Storbritannien har bestämt platser för 10 nya reaktorer.
Finland kan komma att bygga upp till fyra reaktorer efter Olkiluoto.
All denna nya energi kan konkurrera på den nordiska elmarknaden.
Skrivet 10 feb 2010 09:35 Göran Follstad Getåsen (Ej registrerad)
Det är orimligt att vi skattebetalare och elkunder ska vara med och betala alla dessa, ofta utlandsägda, vindkraftsparker. Kärnkraft får inte räkna med några statliga stöd, men vindkraften stöds med många procent, hur många? Låt alla energislag stå för sina egna kostnader och de som absolut vill ha energi från vindkraft får själva betala de priser som då blir. Undrar hur många som i längden står ut med de elpriserna?
Skrivet 10 feb 2010 14:45 Don Quijote (Ej registrerad)
"En rännil till egna fickan" jo det tror jag vad jag vill om. Vindkraften går plus tack vare kraftiga subventioner från oss skattebetalare, när dessa försvinner torkar rännilen likt Saharas öken. Nej vindkraften är kostsam och ineffektiv och det kommer att visa sig i längden. Om nu bygderna är så desperata efter pengar borde de också veta vad pengarna ska användas till. Att man inte har detta klart för sig känns väldigt bakvänt. Den dagen vindkraften växer upp stänger bygderna också möjligheten till inflyttning och andra näringar. Vindkraft = fattigdomsfällla.
Skrivet 10 feb 2010 22:02 Sunt Förnuft (Ej registrerad)
Mutpengar. Så kallades det förr! Några sluga individer som får massan med sig genom att kasta små smulor. Folket får bo kvar i sina hus och gårdar men med miljön och naturen totalt förändrad!
Hur kommer det att låta?
Bullret på gårdarna och runt husen?
Hur kommer det att se ut?
Hur mycket sjunker fastigheterna i värde?
Om småfolket nu måste flytta för att de inte står utlängre?!
Jag är less på "storebröder" som tar sig lov att förändra livsmiljön för folk som den inte ens är släkt med!
Låt bli naturen, hitta andra sätt att tjäna era pengar och låt andra människor få leva sina liv i fred. Får ont i magen av tanken att kanske måste tvingas att flytta!!!!!!
Skrivet 13 feb 2010 20:25 Pettson (Ej registrerad)
Vindkraften är ju det bästa ur miljövännernas åsikter, men ska vi alla betala för uppsättande och service av detta påfund som står stilla då strömmen behövs.
Men miljövänner samt MP har väl gott ställt ekonomiskt.
Nog kan jag utstå med att se snurror men jag blir anti då man ser på minussiffrorna och skattesubventionerna.
Signaturen Olaus har vad jag sett otroligt pejl på siffror i sina faktamässiga inlägg.