Här ställs krav på professionella omdömen om eleverna
På fyra skolor i Krokoms kommun finns en tjock pärm för varje elev, redo att fyllas i med omdömen i alla ämnen.
– Ingen elev har tidigare fått ett professionellt utvecklingssamtal i till exempel SO eller idrott, säger rektor Annika Widén självkritiskt.
Relaterat
Artikelbilder
Rektorerna Magnus Sidén och Annika Widén är stolta över 1,5 års jobb med att sätta ord på all kunskap som ska förmedlas i skolan. ”Det här ställer högre krav på pedagogerna”, säger Magnus Sidén.Fotograf: Johan Axelsson
Fakta
så ska de jobba
De fyra skolorna Dvärsätt, Rödön, Aspås och Hissmofors (Krokom) bildar tillsammans DRAKen och har symbolen en flygande drake. Dessa skolor har tagit fram underlag och kriterier för bedömning av elevernas kunskaper. Här förklaras till exempel vad som menas för en etta att ha ”förmåga att beskriva omvärlden ur ett naturvetenskapligt perspektiv”.
Några gemensamma krav för hur dessa bedömningar ska göras i varje kommun eller för hela landet finns inte. ÖP har talat med ett flertal skolor som kämpar för att ta fram sina sätt att jobba på.
Så här kan det låta på en skola i Östersunds kommun:
Pojke, årskurs 2, biologi: Känner igen och kan namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön, samt känner till deras krav på livsmiljö. Kan ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier.
Hon är superstolt över vad skolorna har åstadkommit, säger hon.
Tillsammans med den andra rektorn i området, Magnus Sidén, har hon lotsat fram ett underlag till de skriftliga omdömen som det nu är ett krav på att skolorna ska leverera.
– Det fanns ett stort behov på skolorna att få ett verktyg, säger hon.
Alla elever har rätt till Individuella Utvecklingsplaner, IUP. Men Annika Widén menar att lärarna kände sig frustrerade över hur dessa skulle se ut. Det saknades ett gemensamt språk över hur elevers utveckling beskrivs i förhållande till målen.
– Vi hade tidigare hos oss omdömen som ”xx trivs i skolan, jobbar bra och är trevlig”.
Sådant som Skolverket i sin rapport kritiserar.
Arbetet med att ta fram pärmen har tagit 1,5 år.
Inför de utvecklingssamtal som skolorna ska ha inom kort kommer lärarna att få fundera över om flickan i ettan känner till begreppen rytm, takt och melodi och om pojken i femman kan skapa musik på egen hand. Allt för en bedömning av musikmålet.
– Det här ställer högre krav på pedagogerna. Det här kräver en helt annan medvetenhet och man måste planera sin verksamhet med utgångspunkt i målen, säger Magnus Sidén.
Har skolan varit usel förr då?
– Absolut inte. Men de skrivna omdömena gör att allt blir så mycket tydligare, säger Magnus Sidén.
Annika Widén medger att det finns motstånd i lärarkåren mot att skriva omdömen i lägre klasser. Men hon anser att allt handlar om att uttrycka sig professionellt.
– Och skulle vi bara fastna i kunskapsmål skulle skolan bli tråkig. Det gäller att se helheten.
Stefan Swén är lärare i trean. Han har ännu inte skrivit något i sina elevers pärmar och han tycker att den sociala utvecklingen hänger ihop med kunskaperna. Det går inte att lära sig om man inte är trygg i skolan, säger han.
Därför är det viktigt att skolan också följer upp den delen.
– Jag kommer inte att ändra mig som lärare för det här. Det enda är att man blir hysterisk på allt som ska göras och hur man ska kunna förmedla det till eleverna.
