Aftonbladets fabricerade jättescoop
Relaterat
Hörni apropå Littorinaffären... Är det nån som minns Christofer Fager? Nähä... inte det. Men om jag säger chefredaktör Anders Gedin då? Och Claes Cassel? Och Alexandra Pascalidou? Minns ni då?
Minns ni hur en Aftonbladetjournalist (Fager) i början av 1998 hjälpte till att fabricera en fantastisk story om hur svenska nynazister poserat i terroristluvor utanför länspolisens talesman Claes Cassels och journalisten Alexandra Pascalidous lägenhetsdörrar i Stockholm? Stor sensation. Braskande löpsedlar.
Plötsligt hade Aftonbladet årets story. Årets scoop. Svenska nynazister var på krigsstigen. De hade en dödslista och de var redo att starta krig mot samhället. Problemet var bara att storyn inte var sann. Den var köpt.
Den då 22-årige Christofer Fager blåste sin egen redaktionsledning som svalde scoopet – och de arrangerade bilderna – med hull och hår och efter två plågsamma rättegångar där Christofer Fager ljög sig – och tidningen – fria blev hela grejen avslöjad av journalisten Dan Josefsson. Varpå Aftonbladet fick be om ursäkt och krypa till korset. Mycket motvilligt ska tilläggas, för det var ju den 22-årige reporterns fel. Inte redaktionsledningens. Redaktionsledningens händer var rena. De hade handlat i god tro och genom att skriva om nazisthotet mot Cassel och Pascalidou värnade man ett förment allmänintresse.
Jag ska inte vara ofin och dra några paralleller mellan det här och Littorinaffären men i dessa dagar kanske man kanske ska hålla i bakhuvudet att – helt eller delvis – fabricerade förstasidestorys inte är nån nyhet här i världen. Det händer lite då och då. Hos AB och Expressen ganska ofta. Kanske dagligen – vad vet jag. Och kanske speciellt i valtider.
Den samvetsömma horan ”Anna”. Finns hon? Kanske. Och kanske inte. Fick hon pröjs av AB? Lite hjälp på traven? Det vet i så fall bara chefredaktörerna Lena Mellin och Jan Helin och deras reporter Mattias Carlsson.
Eller så var det kanske så att konkurrenten Expressen redan satt på uppgifterna att minister Littorin, och andra inflytelserika gubbs, ibland var ute och sexchattade. Och kanske fegade Expressen om publiceringsvärdet i detta (att sexchatta i sig är ju inte olagligt). Till skillnad från kollegan AB som trampade gasen i botten och körde så att det rök om däcken.
Källfrågan blev förstås ett problem då – man kunde ju inte ange Expressen som källa – att en av deras egna reportrar fått scoopet av en Expressenreporter på krogen – så därför uppfann man raskt källan ”Anna” och sexchattet blev till sexköp. För att höja dramatiken en aning.
Nota bene: jag säger inte att det ÄR så. Jag för bara fram det som en möjlighet. För när det gäller AB och Expressen är allt möjligt. Även det omöjliga.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 19 jul 2010 20:21 Nyanserad läsare (Ej registrerad)
"Nota bene: jag säger inte att det ÄR så. Jag för bara fram det som en möjlighet. För när det gäller AB och Expressen är allt möjligt. Även det omöjliga."
Gäller inte detta även ditt eget förhållningssätt till hur källor och källgranskning gjorts i ditt arbete med Kungen av Jämtland? Många av påståendena kommer ju från "personer med bakgrunder" som man kan ifrågasätta trovärdigheten likaså en del av de påståenden/tolkningar som du själv gör hör ju hit.
Jag för bara fram det som en möjlighet och som jag uppfattar det....
Skrivet 22 jul 2010 15:46 Lars Nyberg (Ej registrerad)
Men snälla Nyanserad, kom inte och gnäll på boken igen. Visst kan man hitta enskilda små felaktigheter men boken var väl underbyggd, välskriven och uppenbarligen har författaren varit mer än vanligt vänlig och uteslutit en del mindre smickrande saker, det är jag inte ensam om att konstatera. Maths ska inte klaga utan vara glad över ett ganska snällt monument över en företagargärning som annars kanske glömts snabbt. En duktig talangfull skribent skrev boken och den är klart läsvärd. Maths skulle kanske hellre ha hyrt en aningslös beundrare som skrivit en tråkig bok som ingen ville läsa?
Skrivet 22 jul 2010 18:14 Nyanserad läsare (Ej registrerad)
DET ÄR INTE BOKEN JAG KLAGAR PÅ!!!!! Det är hur "skribenter" hanterar fakta och sin framställan av dessa i sina alster, typ en journalist och hans artikel, en författare i sin dokumentär etc. Jag håller med om att Jens skriver läsvärt, men det blir mer ett kåseri än en biografi.
Jens hade en rolig krönika kring våra undersökande kanaler som var på besök i länet, kommunen eller vad det nu var, kunde själv tänka mig hur tj-män/kvinnor stod spända bakom sina gardiner pga detta medias besök. Men denna måhända målande bild är ju skribentens och inte fakta baserad information. Har själv läst att en krönika ska innehålla skeenden som hänger samman kronologiskt, för att det ska vara en Krönika! dock har jag inte hittat något kring att man hittar på skeenden.......
Nyanserad......
Skrivet 23 jul 2010 02:35 Jens Ganman (Ej registrerad)
Kära nyanserad: när det gäller Kungen av Jämtland så är alla källor väl dokumenterade. Vet f.ö inte riktigt vad du menar med personer med "bakgrund" för det har väl alla som uttalat sig om Maths - även de som uttalat sig positivt? Och visst, en del av tolkningarna och analyserna i boken är mina egna. Det ingår i jobbet - att försöka förstå inflytelserika aktörer som Maths i ett större sammanhang. Sen om jag har rätt i alla analyser, det är förstås delvis en smakfråga. Du har din analys - jag min. Jag respekterar att du tycker annorlunda om vissa saker.
Angående Uppdrag Granskning-krönikan var den ett stycke satir (kryddat med en del önsketänkande) men det tror jag de flesta förstod. Tack för att du läser! (Och tack du också Lars.)
Skrivet 2 aug 2010 08:30 Mieton (Ej registrerad)
Käre Jens Ganman,
Det har varit klädsamt om du nämnt det arbete på Flashback som gjorde att du vågar skriva denna artikel och antyda att storyn om Littorin och Anna kanske är fabricerad. Eller vad säger du?