2009 har därför utnämnts till Internationella Astronomiåret.

Tanken med projektet är bland annat att väcka och utveckla intresset för naturvetenskap och teknik.

Ett annat projekt är Sweden Solar System (SSS) – världens största modell av solsystemet.

Projektet vill förmedla en känsla av de stora avstånden i universum och sammanbinder såväl olika ämnesområden som olika geografiska orter i Sverige.

Till exempel kan man se Neptunus i Söderhamn, Uranus i Gävle, Saturnus i Uppsala och världens största sfäriska byggnad Globen i Stockholm representerar Solen.

Två ambitiösa astronomiforskare från Jämtland har på olika sätt del i vetenskapliga rön när det gäller astronomi.

Olof Petrus Hjorter föddes 1696 på Rödön.

Redan under tiden vid Härnösands gymnasium blev han intresserad av stjärnor och att göra almanackor.

År 1713 började han sina studier i astronomi i Uppsala. Här fortsatte han jobbet med att få till en bra almanacka och 1722 hade han samlat material till ett helt astronomiskt verk, vilket han under titeln ”af Astronomin atlantica” skulle utge.

Under sina tre forskarår i Holland omarbetade han sitt verk, men vid återkomsten till Uppsala 1732 brydde han sig inte om att trycka den.

I Uppsala forskade han tillsammans med Anders Celsius och båda gjorde de upptäckten att norrskenet påverkade kompassnålen.

Bland andra vetenskapliga arbeten var hans noggranna undersökning om den totala solförmörkelsen samt bestämningar av polhöjden för en mängd orter i mellersta Sverige, vilket lade grunden för lantmäteristyrelsens kartor.

Olof Petrus Hjorter gifte sig med Anders Celsius syster Sara. Vid Celsius död fick Hjorter ärva hans stora värdefulla boksamling som han sedermera donerade till Uppsalaobservatoriet, med teleskop och instrument, den så kallade Hjorterska donationen.

Själv blev Hjorter utnämnd 1746 till astronomi observator vid observatoriet. Han blev också ledamot i Kongl. Vetenskaps Akademin.

Carl Vilhelm Ludwig Charlier föddes i Östersund 1862. Charlier disputerade i Uppsala och arbetade en tid vid Stockholms observatorium.

1895 sökte han en proffesur i Lund, vilket visade sig bli en politisk laddad tillsättning, eftersom Charlier hade tillhört det politiska radikala Uppsala.

Bland annat hade han 1895 i ett tal offentligt kritiserat kyrkan, som han ansåg stod bakom många av tidens mindre goda sidor. En ståndpunkt som ett antal lundensiska professorer ogillade.

Charlier fick emellertid professuren och började studera stjärnornas fördelning i rymden.

Han genomförde omfattande statistiska studier av stjärnor i Vintergatan med deras positioner och rörelser och försökte utveckla en modell över galaxen på basis av dess data.

Under tiden i Lund jobbade han mycket aktivt för att få till bättre lokaler för den astronomiska forskningen och han bildade en ganska betydelsefull skola inom såväl astronomin som den matematiska statistiken.

Han argumenterade på olika sätt för att den matematiska statistiken borde beredas bättre plats inom universitetet och i samhället i stort. Han skrev läroboken ”Grunddragen af den matematiska statistiken”.

Många astronomer kritiserade honom och lundaskolan för att de blev alltför intresserade av de statistiska verktygen till förfång för den kosmiska verkligheten.

Fotnot:

Charlier har fått namnge en krater på månen, en nedslagskrater på Mars samt asteroiden 8677 Charlier