En estradör som håller Gerhard vid liv
Relaterat
Artikelbilder
”Det vinns en subkultur av unga som gillar vintage. Därför tror vi på arrangemang som detta”, säger Ola Hanneryd i Folkets Bio, som arrangerar helgens båda konserter, med filmiska förtecken.Fotograf: Olof Sjödin
Då bjuds på en helkväll med levande dansmusik från 30- och 40-talen, kryddad med landets kanske främste estradör i genren – i ett av Jämtlands vackraste och mest välbevarade föreningshus från början av förra seklet.
När Mattias Enn och Succéorkestern Astoria hade premiär på sin föreställning förra våren skrev Dagens Nyheter om ”utmärkt, lyhörd orkester och arrangemang” samt en ”sällsynt lyckad kavalkad”.
Svenska Dagbladet skrev om ”ytterst tilltalande arrangemang” och en ”fullfjädrad estradör och uttolkare”.
På lördag kväll spelar orkestern upp till dans i Tavnäs – med Mattias som inhoppande vokalist jämte bandets sångare – och på söndag eftermiddag gör de en mer sånginriktad föreställning på Storsjöteatern under rubriken ”Säg det i toner”.
– Det ska bli fantastiskt roligt, säger Mattias Enn, som i veckan rekognoscerade i det stiliga föreningshuset.
– Titta bara på kulisserna, på ridån och hela huset. Man kan bli entusiastisk för mindre! Perfekt!
Mattias Enn har nischat in sig på musik från 20-, 30- och 40-talet, med sånger av Karl Gerhard, Jules Sylvain, Kai Gullmar och samtida musik ur svenska filmer.
– Jag föll pladask för Zarah Leander i unga år och har sedan försökt utveckla stilen. Publikt är det en smalare genre än jag först trodde, de äldre finns, men jag skulle också vilja nå den yngre publiken.
Konserterna arrangeras av Folkets Bio i Östersund, vilket beror på att ordföranden Ola Hanneryd både gillar musikstilen och aktivt utövar 30-talsdansen Lindy Hop, som har en livaktig avdelning i Östersund.
Dessutom arbetar han på länsstyrelsen med bevarande av kulturbyggnader – där Tavnäs är ett skötebarnen sedan länge:
– En sådan här konsert blir klockren, det insåg jag när vi fått kontakt. En danskväll i fotogenlampornas sken har alla chanser att bli magisk, säger Ola.
Genom arbetet med Lindy Hop vet han också att det finns en subkultur bland yngre med vurm för just 30- och 40-tal. Danslystna yngre östersundare gör gärna Lindy Hop i klassisk utstyrsel.
– Vintage har en växande publik.
Och det vill Folkets Bio anknyta till – också för att här finns kopplingar till dåtida filmmusik.
När vi besöker lokalerna finns Birgitta Skoglund och Per-Olof Tronde från husföreningen i Tavnäs på plats och visar huset.
– Det är ju fantastiskt! Vilken lokal! säger Mattias entusiastiskt.
Själv har han nyligen uppmärksammats i riksmedia eftersom han även gör Shakespeare. Orkestern hittade han för ett par år sedan:
– Jag såg direkt att jag ville jobba med dem, vi kompletterar varandra.
Nästa år kommer Mattias även att göra en turné i Riksteaterns regi med en pianist och en tekniker och spela på mindre teatrar och salonger av just det här slaget.
Själv spelar han hjälpligt piano, men jobbar mer med texter, helst till kända kupletter och cabaretmaterial.
– Fast det är lätt att känna sig hämmad av att höra mästare som Karl Gerhard.
Det låter som om du skulle samla ihop till en revy eller cabaret?
– Exakt! Det är mitt långsiktiga mål. Då ska jag ha med en yppig primadonna, några komiker och en orkester som Astoria. Det vore perfekt, säger han och gör en elegant gest med sommarhatten.
På hemväg lyssnar vi till orkesterns cd i bilstereon.
Att Mattias Enn kan sin Zarah är mer än uppenbart när han gör bedårande barn, ger klart till drabbning eller uppmanar oss att räkna de lyckliga stunderna blott.
Vintage är ordet.
