Tvärtom är de öppna mot det omgivande samhället, bedriver omfattande socialt arbete, samarbetar med kristna församlingar och sysslar mycket med välgörenhetsarbete.

Det visar färsk och unik forskning som Mittuniversitetet i Östersund gjort över hela landet under ledning av professorerna Klas Borell och Arne Gerdner.

– Vi har studerat 100-talet muslimska församlingar och det ger en statistisk representativitet som inga motsvarande europeiska undersökningar hittills kunnat visa.

Liknande studier har där emot gjorts i USA – och där är slutsatserna påfallande snarlika, säger Klas Borell:

– De visar också att muslimska församlingar samarbetar med omgivningen och främjar integrationen.

Hälften av församlingarna organiserar sjukhusbesök.

En femtedel samarbetar regelbundet med socialtjänsten.

En stor andel har tjejgrupper och ungdomsverksamhet samt organiserar medling, som ofta berör relationer mellan vuxna och ungdomar

98 procent av moskéerna är öppna även för icke troende.

Klas Borell menar att undersökningen på punkt efter punkt visar att församlingarna främjar samverkan och integration.

Ungefär som är fallet med kristna församlingar är den absolut majoriteten av dem som identifierar sig som muslimer inte aktiva medlemmar i församlingarna:

– Det är ungefär som inom kristenheten, många är medlemmar men få går i högmässan. Samtidigt har församlingar av båda slagen stora sociala kontaktnät.

Sammanlagt 40-talet studenter i Östersund har deltagit i undersökningsarbetet och ett av många svar som Borell fäst sig vid är en ung muslimsk kvinna från Sverige som besökt släktingar i Jemen:

– Hon berättade förvånat att ”kvinnor inte släpptes in i moskén därnere, typ” och det säger väl en del om hur svenska muslimska församlingar jobbar.

Problem som undersökningen fokuserat på är särskilt protester eller reaktioner mot moskébyggen, som ofta tar sig uttryck i överklaganden:

– Som av en händelse anges då alltid tekniska argument – att det kan bli trafikproblem eller på andra sätt störa omgivningarna, eller möjligen avvika mot den kristna omgivningen.

Några överklaganden hävdar att islam ”inte skulle komma till sin fulla rätt” just på den tilltänkta platsen eller att ”muslimska symboler gör sig bäst inomhus”.

– Det är ungefär samma argument som brukar användas av personer som överklagar planerade boenden för utvecklingsstörda eller missbrukare – man säger att det visserligen är bra verksamhet, men den passar inte just här hos oss, säger Klas Borell.

Studierna kommer nu att presenteras i olika sammanhang, bland annat mer artiklar i Kyrkans Tidning.

– Sedan kommer det så småningom också i akademiska rapporter, men det tar betydligt längre tid.