Vilda fjällen inte alls vilda
– de är fulla av samiska spår
Relaterat
Artikelbilder
Arkeologen Ewa Ljungdahl och renägaren Olof T Johansson höll ett uppskattat föredrag på Jamtli i går.Foto: Olof SjödinFotograf: Olof Sjödin
Allt går inte att förstå. Detta tror man är en lämning med samiska förtecken, men varför ligger stenarna så här? Det har ingen ännu förstått.Fotograf: Privat
En horngömma där det finns tankar på om sättet att lägga horn har med offer att göra. Vid en närmare titt på dessa stenar upptäcktes att stenarna var slipade i toppen för att passa silhuetten av Helags. Ett exempel på ett samiskt kulturarv i fjällen. Men varför någon har gjort så här kan inte arkeologerna svara på.
– Det roliga är att jag nyss såg ett tv-program som berättade att Inka-indianerna gjorde likadant, säger Olof T Johansson, arkeologiintresserad renägare från Tåssåsens sameby.
Tillsammans med arkeologen Ewa Ljungdahl höll han i går ett uppskattat föredrag på Jamtli om resultaten av den senaste tidens jakt på samiska fornlämningar i Jämtland och Härjedalen.
Genom den ideella föreningen Sökarna med medlemmar från samebyarna har spåren i naturen fullständigt exploderat, säger de bägge. Minst 2 000 punkter finns nu inlagda på länskartan med bevis för att det som man vid första anblicken tar för Europas sista vildmark i själva verket är ett brukat landskap.
Här finns mängder av stenformationer till exempel som inte alls har inlandsisen som upphovsman utan är resultatet av samernas försök att bevara kött, mjölk, att begrava ben, djur och människor.
Olof T Johansson beskriver sin iver att förstå vad han ser som att leta kantareller. Först ser man inget, sedan lär man sig inte bara hur man ska titta utan också var.
– Det gäller att sluta titta på utsikten och i stället slå ned blicken, säger han.
– Om jag hittar en trivsam plats kan man ge sig sjutton på att man hittar något där. Bara i mitt närområde finns platser där jag har gått förbi många gånger. Där har jag nu hittat boplatser. Det är hur tydligt som helst om man vet vad man ska titta efter.
Hans eget specialområde har blivit stengropar av olika slag. Sådant som en vanlig fjällvandrare skulle kalla stenskravel i typiskt kalfjällsmiljö är nu katalogiserade gps-punkter i ett nätverk av stenar med olika funktioner.
– Det är så roligt. Jag behöver inte åka till Tibet eller andra platser för att upptäcka. Jag har en vit karta som är beredd att fyllas med kunskap på min egen bakgård. Jag har stenåldersbosättningar ett stenkast från mitt hus. Jag vore dum om jag inte var intresserad, säger Olof T Johansson.
Ewa Ljungdahl pekar också på att kunskapen kan bli ett sätt att stoppa exploateringar. Det fungerade i alla fall när ett kanadensiskt bolag ville muta in Tåssåsens sommarviste i jakten på uran. Vistet och omgivande dalgång är efter Sökarnas arbete fullpepprat med röda prickar på den nya samiska fornlämningskartan.
– De drog sig ur när vi förklarade att något heligare kunde man inte hitta, säger Olof T Johansson.
Har då Sökarna kommit närmare svaret på frågan om vem fyllde landskapet först; samer eller andra?
– Vi vet att det är enkelt att hitta samiska arkeologiska lämningar från 1 000 efter Kristus. Sedan finns också spår som går tillbaka ännu tusen år, men det är inte lika enkelt. 2 000 år tillbaka alltså.
Sedan blir det svårare, menar han, att fastställa vem som var vem. Etnicitet är inte självklart i alla lägen.
– Etnicitet utvecklas bara i möten med andra. Finns det inga ”dom” så finns inget ”vi”.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 feb 2010 14:01 Undrande? (Ej registrerad)
Det framstår allt tydligare att det behövs en större tvärvetenskaplig undersökning av våra fjällvidder. Stenålder? Samer är som folk, bildades nere vid Ural för tvåtusensjuhundra år sedan enligt den moderna DNA forskningen. År 1000 fanns i hela världen c:a 700-900 samer och de flesta på Nordkalotten, med så få människor fanns ju inget behov av att tränga söderut, det fanns mer än tillräcklig födotillgång däruppe. Tidigaste oomtvistade samiska arkeologiska fyndet är från 1400-talet, norr om polcirkeln. De är skriftligen omnämnda tidigare i Sverige, 1250 c:a. Från 1550-talet finns fortlöpande längder innehållande samer, de var totalt c:a 500 stycken när den första skrevs. År 1700 fanns det c:a 700 samer i Sverige, år 1800 fanns det c:a 2000 samer och vid sekelskiftet 1800-1900 c:a 6000 samer. Det blir många frågetecken till samisk närvaro i landet, många saker behöver besvaras. Det skall till en tvärvetenskaplig undersökning om samer och förhoppningsvis blir det tydliga svar.
Skrivet 9 feb 2010 16:13 Fundersam (Ej registrerad)
Vem kan säga att det är samer som gjort det och inte någon annan förbipasserande jägare. Bara för att det ligger några stenar på marken så kanske det är samer som lagt dit dem. Inlands isen la många stenar i olika mönster. Tycker att man gör allt för att samerna äger altt norr om dalälven och att det inte fanns några andra människor i området.
Skrivet 9 feb 2010 17:54 NissepåTäppan (Ej registrerad)
Till Fundersam: Du har alldeles rätt, det fanns järnålderbönder som brukade fjällvidder till bete före år 1000, det finns ingen samisk befolkning på Skandinaviska halvön före det sekelskiftet. Mönster, till synes lagda stenar kan vara ett verk av inlandsis likväl som av människor. Anhopning av renhorn kan ha en annan förklaring än att det är en offerplats, det har funnits vildren i Skandinavien och den sita sköts på 1860-talet. Flera renar kan ha dukat under på en plats och du har flera horn kvar där. Det är därför det skall vara en ny samisk historieskrivning som sköts av universiteten och inte av en intresseförening. Det är lika illa oavsett vem som är partisk, det blir gärna tendentiösa redovisningar och sådana finns det för många av redan och det behöver inte utökas med fler. Det har bott människor i Skandinavien innan samerna kom hit från öst, de är ur samma grupp som bl.a. samojeder.
Skrivet 9 feb 2010 18:12 KE (Ej registrerad)
Det kan diskuteras vilka som var de första på skandinaviska halvön, våra ursprungsinnevånare, läs: http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Norrbottens-museum/BAAS/Arkeologi/Forskning/Drygt-11000-ar-gammal-boplats-invid-inlandsisen-/
Skrivet 9 feb 2010 22:11 Undrande? (Ej registrerad)
Till KE: Fundera över vem som var först ska man göra och man kan i fallet med den 11000 år gamla boplatsen med de rön som den senaste tidens DNA-forskning ger säga att inte var det samer. Samer, samojeder, evenker och andra tundrafolk, den haplogroupen skapades för 2700 år sedan nere vid Ural. Det är därför det behövs en tvärvetenskaplig undersökning av fjällmiljö ur arkeologiskt perspektiv.
På en bild i artikeln visas, ev, lagda stenar, dom vet inte vad det är men ger den "samiska förtecken", det blir lite väl snabba slutsatser. Låt oss ponera att det är ett försök att stena upp ett värn, det krigades en del förr, då är det inte en samisk lämning dom har ju aldrig krigat. Det är viktigt att värna om osäkerhet där sådan råder och det jag sett av Sökarnas material så är inte att värna osäkerhet och då kan det bli fel. Det skall vara en väl genomförd studie, helst tvärvetenskaplig av fjällmiljö då det finns flera olika brukare med skilda behov som använt områdena och allaär lika viktiga
Skrivet 9 feb 2010 22:23 Ännu mer fundersam
Fundersam: Tror knappast att inlandsisen lade mjölk i skinnsäckar för förvaring över vintern. Tror inte ens att vanliga jägare gjorde det. Däremot har samer haft den vanan ända in i modern tid. Det fanns säkert jägare här i området som inte var samer. Det är inte konstigt. Men varför skulle det vara konstigt att det faktiskt funnits samer här länge?
Skrivet 9 feb 2010 23:42 fritids (Ej registrerad)
Spelar det någon roll vilka som var först? Tydligen fanns enl ovan uppgift ca 5-6000 samer vid sekelskiftet 18-1900.Hur många andra svenskar fanns det?
Är verkligen epitet "ursprungsbefolkning" korrekt?
Och om det är det,är det väsentligt? Tycker jag inte,vi har alla nu levande rätt att vara här,bara alla våra papper är i ordning!
Skrivet 10 feb 2010 08:50 Undrande? (Ej registrerad)
Det finns inga oomtvistade samiska fynd äldre än 450 år i Jämtlands län, i Frostvikenområdet. Det är ju liksom lite svårt för ett folk som inte var fler än 1200 stycken år 1200 att sprida ut sig och bruka stora områden. Men går man igenom material från andra hållet hittar man många vidlyftiga tolkningar och det är ett stort problem. Därför behövs en tvärvetenskaplig utredning av fjällmiljöer då områden används an olika etniciteter genom århundradena. Ett liten exempel på tolkning, sjön och fjället Finningen i Kall, ordet finn används här för att påvisa samisk närvaro men namnet är ett s.k. vinnamn i betydelsen äng och då har det med bönder och boskapskötsel att göra. Det är den typen av vidlyftig tolkning som måste hanteras på bästa sätt. Till Fritids: Samer har en tillväxttakt i sin befolkning på c.a tre gånger per hundra år, nu kan du själv räkna och fundera på svaret. Tillsätt en tvärvetenskaplig arkeologisk studie av vår fjällmiljö och det blir intresanta resultat.
Skrivet 14 feb 2010 12:49 Návdi (Ej registrerad)
Var får UNDRANDE? alla sina vansinniga sifror ifrån ? Förmodligen från mytomanen Karsten Adriansens bok "Är samerna Finnmarks urbefolkning?", en bok som med välbehag citeras av alla rasister och samehetsare, allt från norska Fremskrittspartiet till "kvänerna" på Suonttavaara.se.
Jag rekommenderar UNDRANDE? att sätta sig in i SERIÖS forskning angående samer och samernas historia, i stället för att lyssna på alla dessa klåpare.