Det är frågor som konstnären Fredrik Lindberg bearbetat i sin konst de senaste fem–sex åren och som nu visas på Galleri Bolin med vernissage i dag, lördag.

– Från det jag var fem och till dess jag var 11 år bodde jag hos min morfar i den lilla byn Kamsjön i Västerbotten.

I den ensligt belägna byn norr om Vindeln levde då några tiotal människor och Fredrik var enda barnet i byn.

– Minnena från den tiden förändras fortfarande från dag till dag. Jag hade min egen fantasivärld och på sitt sätt är det en sorts egenterapi att göra de här bilderna.

– Jag iscensätter kompositionerna, det blir nästan som ett schackbräde som jag ställer iordning.

Hans särpräglade bildvärld omfattar de röda husen i randen av storskogen, sjön där han fiskade och de många djuren, inte minst fåglarna.

In i bilderna kliver dessutom figurer och stämningar från konstnärer som Albertus Pictor, Pieter Breughel och Hieronymus Bosch. Särskilt Pictors personer är närvarande.

– De här konstnärerna verkade i en tid då konsthistorien inte fanns på samma sätt idag, de är som tidiga bildskapare.

Dessutom syns insprängda bilder med förskjutna perspektiv. Den unge Fredrik förekommer i jätteformat, liksom hans lillebror, en åkersork och andra figurer.

– Jag lånar uttryck från serieformatet, det ger en annan dimension.

De flesta bilderna inramas av en sorts mulet gråväder, risiga skogsbackar och tystnad. Går det att läsa ut ångest eller glädje ur dina minnen?

– Nej, inte alls. Det handlar absolut inte om någon sorts olycklig barndom. Min avsikt är just att utforska minnena och hur de förändras.

Och hur förändras dina motiv?

– På senare tid har det kommit in mer skog i bilderna och jag är ännu inte klar med det här utforskandet av minnen, det pågår fortfarande.

På Svenssons Ramar visas ännu en medlem i grafikverkstaden, med anledning av att Grafiska Sällskapet i år fyller 100 år.

Först ut var Petra Henriksson och nu finns här en rad bilder av Anna Cronheden, Åre. Anna blev uppmärksammad häromåret när hon vann Svenska Kraftnäts tävling för design av kraftstolpar.

Hos Svenssons visar hon nu olika figurer och mönster, exempelvis vovvar, rektanglar och en finurlig jorddglob. Utställningen pågår till nästa helg.

Senare under året kommer Svenssons att visa grafik av Johanna Bahlenberg, Ylva Hagerlind och Lena Strömberg, berättar verkstadens ordförande Susanne Frunck.

På Galleri Eken visas just nu och fram till i mitten av maj ”Kvinnor kan” med konst av 23 kvinnliga konstnärer, sammanlagt 35 verk.

Här finns verk av exempelvis Aino Näslund, Ingrid Hamrell-Mårtensson, Karin Fornander, Kerstin Brännström och Berta Hansson.

Även Galleri Remi öppnar i dag en samlingsutställning med fem konstnärer som galleristen Gun Brännström fastnat för.

Här finns engelskan Kate Lyddon, 31, från London, som visar en svit teckningar med egensinniga och uttrycksfulla damer.

Agneta Gussander har ställt ut sedan 70-talet och visar småmönster med textil karaktär, gärna färgglada.

Stockholmaren Arne Frifarare, 56, gick konsthögskolan på 80-talet och varierar en sorts lekfulla medeltidsmotiv med gycklare och kungar.

Susanna Serrander gör abstrakta oljor i en expresseiv stil som påminner om en försiktig Bengt Lindström, även hon har gått konsthögskolan.

Den medelålders Stefan Ceder visar mindre landskapsmålningar som för tanken till lerins mörkare byggnadsundersökningar.

Och är man ändå ute på gallerirunda i helgen så ställer alltså konstskolans elever ut på både Ahlbergshallen och Frösön, som vi berättade i gårdagens tidning.