Den sköna brittsommaren lockar till promenader mellan gallerier, museer eller de skyltfönster som visar lokal konst i Östersund.

Runtom i länet bubblar det också - från Edsåsdalen och Undersåker till Ragunda, Sveg och Hammerdal. Länets alla konstföreningar har hakat på initiativet och länet lever upp av färger, former och budskap. Och idag, lördag är det hela fem vernissager med stor bredd - bara i Östersund.

Hos Lars Bolin visar engelsmannen James Bates ett måleri som är statt i stor förändring. Bates kom till Sverige 1984 med en Master i bagaget från England, då som skulptör. Men för tre år sedan började han måla och så sent som i våras bytte han helt uttryck.

– Jag var klar med skulpturerna, ville ha ett snabbare sätt att uttrycka mig. Dessutom ligger min ateljé mitt i ett köpcentrum i Örebro, där jag bor.

– Folk kan se rätt in när jag jobbar och det är stimulerande. Men jag började med en ganska grå färgskala och har nyligen börjat använda betydligt starkare färger.

Lars Bolin bokade utställningen sedan han fastnat för det måleri som Bates ägnade sig åt för några år sedan - och erkänner att han blev paff när färgexplosionerna kom fram.

Därför har de äldre målningarna hängts i entrérummet och färgerna får hållas i det andra...

Även på Drejeriet har färgen gjort sitt intåg hos USA-födde keramikern Don Bay, som ursprungligen sysslade med keramik på fritiden som avkoppling från sitt advokatjobb i S:t Monica i Kalifornien, där han träffade frösötjejen Eva på en keramikkurs

Nu bor båda på Frösön sedan snart tio år och Don har sedan något år brutit upp från den stränga japanska form han tidigare odlat, till en lösare och mer färgrik keramik.

– Jag arbetar med både raku, porslin och stengods, men kände ett behov av att lätta upp de stränga men vackra formerna jag lärt från en studieperiod i Japan.

I några väggplattor leker han även med Mondrians rutmönster.

Ännu gladare färger visar jämtlandsbördiga Ia Karlsson på Ahlbergshallen, hennes mamma föddes i Odenslund men Ia bor sedan många år på Österlen.

– Jag målar hus som egentligen är varianter av hästar, som är mitt ursprungliga motiv. Jag köpte en häst för att ha som modell, men den har småningom omvandlats till husen. Fast egentligen handlar mitt måleri om färgerna och på senare tid har jag alltmer börjat använda blått.

Maken och konstnären Hans Olsson arbetar med akvarell och lämnar efter sig drösvis med lumpark, som Ia återanvänder för sina akrylmålningar, återvinning i högsta potens.

På Härke ställer två norska konstnärer ut, men ingen fanns på plats så vi hann träffa dem på fredagen, Per Kristian Nygaard och Rina Lindgren-Shelter heter de.

För den som uppskattar engelsmannen Francis Bacon är Eva Jacobsons utställning på Galleri Remi ett måste, på manér som kan sin Bacon leker hon fram egna figurer och händelser som förbryllar och uppmuntrar.

– Bacon är min stora förebild, där hämtar jag inspiration och försöker utveckla en egen bildvärld, berättar hon.

Eva Jacobson har gått en fyraårig tecknarutbildning på École des Beaux-Art i Paris och började måla först senare, numera gör hon såväl oljemålningar, teckningar och skulpturer, ofta med närbesläktade motiv.

Således kan en del säregna krumelurer dyka upp både tredimensionellt, tecknat och i oljorna:

– Grunden är teckningarna, ibland leker jag fram bilder ur kaffefläckar. Men de här figurerna har följt mig hela karriären.

I våras ställde hon ut på Akademien, men då med något mer abstrakta motiv:

– Jag testar lite olika modeller. Men det jag visar här nu är av lite äldre datum.

Så nu är det bara för alla konstintresserade att både i helgen och veckan gå en eller ett par rundor mellan gallerier och skyltfönster - en höjdpunkt på året.