Olle Frisk och hans kompisar i Funäsdalen kommer alltså snart vara välkända namn i stora delar av världen, i helgen har de haft besök av Reader's Digests reporter John Dyson. Han har pratat med pojkarna om vad som egentligen hände när de i mars i år åkte skidor rakt ner i ett björnide.

– The true story hasn´t been told, säger reportern John Dyson och ler i mjugg.

Hur historien egentligen gick till vill han inte avslöja.

Men allt började den 25 mars i år. Eleverna i klass 6 på Centralskolan i Funäsdalen hade idrottslektion och fem av killarna befann sig i backen på Funäsdalsberget. Plötsligt åkte de rakt över ett björnide, och innan någon hann reagera hade björnhonan rivit ner Olle Frisk i idet. Han bets svårt på båda benen och björnhonan rev honom på ryggen. Utanför idet stod en av hans kamrater och skrek på björnen. Till slut lommade björnen iväg och Olle Frisk kunde med hjälp av sina vänner ta sig nerför berget och få läkarvård.

Kvar i idet fanns ett par björnungar, som några dagar senare fick avlivas.

Nästan ett halvår efter händelsen är killarna knappt berörda av det som inträffat.

– Vi tänker inte på det så mycket, säger Olle Backman.

Och Olle Frisk, som fick sy över 30 stygn i benen, minns knappt när han låg på sjukhuset.

– Jag kommer ihåg att jag fick käka en massa antibiotika, säger han.

Men historien skapade rubriker runt hela världen. Och i Storbritannien satt Nya Zeeländska journalisten John Dyson en morgon och lyssnade på BBC:s nyhetsprogram på radion. Plötsligt hörde han en ung svensk pojke berätta om björnattacken.

– Jag kunde inte förstå hur en så ung svensk pojke kunde formulera sig så bra på engelska, jag blev verkligen imponerad.

Björnattacken skapade stora rubriker i England, där man sällan hör talas om det stora rovdjuret. John Dyson fick uppdraget att skriva om händelsen i Reader's Digest, som ofta fokuserar på historier med extraordinära mänskliga berättelser. Medan svenska medier fokuserade mycket på de björnungar som blev kvar i idet efter attacken, har John Dyson till exempel valt att helt utesluta dem ur historien.

– Jag är inte intresserad av björnungarna alls, utan min berättelse handlar om Olle och resten av killarna som så beundransvärt klarade av situationen, säger han.

– I England är det stora diskussioner om barnen i dag och man klagar mycket över hur jobbiga de där. När det händer sådana här positiva händelser så vill vi gärna berätta om det, säger John Dyson och fortsätter:

– När jag har pratat med de här barnen blir jag alltid lika överraskade över hur coola de är. Olle och hans kompisar gjorde allting rätt. De tog hand om varandra och hjälpte varandra ned för berget. Jag vet inte hur jag själv skulle reagera om jag mötte en björn, men jag skulle nog inte vara lugn som de var.

– De är en inspiration för läsarna, avslutar han.

Även killarnas föräldrar, som träffat John Dyson under hans besök i Funäsdalen, har pratat mycket om hur killarna ställde upp för varandra den där dagen i slutet av mars.

– De tog verkligen hand om varandra och hjälpte varandra ned för berget, trots att de visste att björnen fanns kvar i området. Ingen stack, säger Robin Swedéns mamma Jessica Swedén.

Medan killarna väntar på att få sina namn i en världskänd tidskrift har de fler positiva nyheter att vänta på. De är nämligen nominerade till Aftonbladets pris "Svenska Hjältar".

– Det tyckte de var jättekul, konstaterar Olle Frisk mamma Julia Frisk.

– De hoppas verkligen på att gå vidare, så de får åka ner till Stockholm på galan.

När den "sanna historien" ska komma ut är inte bestämt ännu.