Julafton för swingfans och Lindy Hop-bitna
– Men, ska det vara sexor eller åttor nu?
En av kursdeltagarna sätter händerna i sidorna och ser bistert på Anders Eriksson, osäker på dansstegen.
Relaterat
Jennie Löbel och hennes Swing Kings vårdar musiken från 30- och 40-talets amerikanska danshallar, gärna i tidstypisk utstyrsel och full fart på dansskorna. På lördag spelar de i ÖstersundFotograf: Joakim Strömholm
Fakta
Lindy
Lindy hop rör sig från sluten position, där följaren har sin vänster hand på förarens axel, föraren sin högra på följarens rygg och de övriga två händerna håller i varandra, till öppen position där man håller i varandra i bara en hand. Stor del av dansen skapas i övergången mellan dessa positioner. Det förekommer även att de dansande släpper varandra helt. Ytterst få saker kan sägas vara förbjudna i lindy hop, förutom att inte följa takten och musiken. Turerna rör sig vanligtvis över åtta taktslag, åttor, eller över sex taktslag, sexor.
Jennie Löbel & Swing Kings består av Jennie Löbel, sång, Inga-Lill Högman, tenorsaxofon, Fredrik Savander, trumpet, Tommy Löbel, klarinett, Lennart Brundin, piano, Rolf Fornhammar, kontrabas, Fredrik Hellberg, trummor och Klas Lagerberg, gitarr
Han ser först lite bekymrad ut, men medger småleende:
– Gör det som känns bäst, man får göra vilket som.
Det är måndag kväll på Gamla Tingshuset och fortsättningskurs för dansare som vill bli ännu bättre på Lindy Hop, swingdansen som skapades av fattiga svarta i New Yorks Harlem på 1920-talet.
Då kallades dansen jitterbugg, som i sin tur hade utvecklats ur Charleston.
Träningen i tingshuset är lite extra intensiv denna höst och särskilt denna vecka, eftersom Jazz i Jemtland nu på lördag ordnar en jazzspelning på Movitz med Jennie Löbel & Swing Kings, vilket blir en förtida julafton för swingentusiaster.
– De är det absolut ledande bandet i Sverige och spelar gärna för folk som dansar Lindy Hop, säger Anders och får medhåll av Björn Norell, som var med om att dra igång intresset för Lindy Hop i Östersund 2003:
– Egentligen var det Marianne Strandin på Jamtli som tog dansen till Östersund, men vi är många som håller kvar intresset. Har man börjat är det svårt att sluta
Strängt taget är det också ett antal svenskar som i början av 80-talet blåste nytt liv i Lindyn, som då var närmast bortglömd även i hemlandet USA.
Svenska dansentusiaster som sett gamla swingfilmer från 40-talet lyckades då leta rätt på några av de mest framstående amerikanska dansarna - Al Minns och Frankie Manning, som också inbjöds till Sverige.
De satte ihop ett eget dansgäng - Harlem Hot Shots - och kulmen blev de årliga dansveckorna i Herräng, som skildrats i en dokumentär i SvT:
– De pågår fortfarande, jag var där i somras under en av de fem veckorna och det var lika roligt som tidigare, säger Anders Eriksson.
De fem paren på dansgolvet i Tingshuset är påfallande duktiga - och uppenbart vetgiriga, herrarna lika dansanta som damerna och undertecknad - som tragglade mig igenom ett nybörjarpass för några år sedan - beundrar häpet de till synes lätta stegen och svängarna.
Johan Ander och Jenny Novén svänger alldels särskilt snyggt, men de är inget fast danspar:
– Om man tävlingsdansar kan det vara bra med en fast partner, men i Lindy dansar vi för att det är kul och då är det roligt att växla vilka man dansar med.
Johan flyttade till Östersund för ett par år sedan från Falun, där han också dansat Lindy i flera år:
– Jag kollade faktiskt innan jag flyttade hit om det fanns några som dansar Lindy Hop, det var viktigt att veta och nästan direkt då jag flyttat hit tog jag kontakt. Tidigare dansade jag salsa också, men Lindy är mycket roligare.
Vid spelningen på Movitz (GIII) ordnar man dansgolv för de som vill dansa till musiken, berättar Calise Göransson som bokar spelningarna åt Jazz i Jemtland:
– Vi försöker hitta samarbeten som detta om det faller sig naturligt. Jag vet att Jennie Löbel gärna spelar för danspublik.
Och det bekräftar Jennie:
– Det är alltid extra kul med en publik som rör sig till det vi spelar. Sverige blåste nytt liv i Lindyn och idag är den stor också ute i Europa, det vet vi som turnerar en hel del utomlands.
39-åriga Jennie hittade swingmusiken via pappa Tommy som i sin tur var elvisfan på 50-talet när han hörde sin första swingplatta.
– Själv gillade jag mest Carola som ung, pappas musik kändes gammal då.
Men till slut hann swingen ikapp även Jennie, som idag är vokalissa i sitt eget sjumannaband som bildades 1995 och har pappa Tommy på klarinett.
Själv har han flera egna swingband och turnerar flitigt. Jennies orkester har gett ut tre skivor med i huvudsak originalmusik, men här finns också en östersundskoppling:
– Pappa spelade mycket med kompositören och pianisten Lars Sjösten, som skrivit en låt till Tommy som heter "Tommy Low Bell", en ordlek med hans namn.
Och Lars Sjösten, som gick bort häromveckan, betraktas av jazzintresserade jämtar som hemmason eftersom han växte upp här och utvecklade sitt musikintresse i stan.
– Jag är inte säker på att vi spelar just Sjöstens komposition på lördag eftersom den är lite svår och vi har några vikarier i bandet just nu. Men vi ska åtminstone vara lite uppklädda, lovar Jennie.
Själv är hon inspirerad av allt från Bessie Smith, Billie Holliday, Ella Fitzgerald och Nina Simone, med Bille som främsta förebild.
Anders Eriksson räknar för sin del med att de lokala Lindy-fansen kommer uppklädda:
– Men det är ingen uppvisningsdans vi ska göra, de som dansar spontandansar och Lindy är en social dans.
De sexor och åttor som diskuteras ovan är antalet taktslag som dansarna rör sig till, men grundregeln för Lindy Hop är att det mesta är tillåtet.
• Lördag 19 november kl 19.30 Movitz (GIII) Jennie Löbel & Swing Kings
















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 nov 2011 12:14 Anders Eriksson (Ej registrerad)
Tack för en bra artikel. Konserten var fantastisk och vi var ett gäng som dansade oss svettiga. Fantastiskt skojigt och ett fantastiskt bra band.