En nostalgitripp som gick hem
med Succéorkestern Astoria och estradören Mattias Enn
Storsjöteatern
Relaterat
musik. – Det var bättre förr, suckade man i pausen på Storsjöteatern i går eftermiddag. Då var det stil och elegans på scenen och man hörde texterna. Underbart att få uppleva det igen.
Musiken och publiken tycktes komma från samma tid. Perioden 1930–1950, filmmusikens och revyns guldtid.
På scenen stod estradören Mattias Enn tillsammans med succéorkestern Astoria. De framförde idel örhängen.
– Tänk att man fortfarande kan texterna, sa damen bakom mig, De måste ha fastnat när man var liten.
Ja, det var inte många som behövde glutta i textbladet som följde med. Mest sånger av Jules Sylvain och Karl Gerhard.
Det var omöjligt att sitta sur. Sånger och musik som oemotståndligt drog upp mungiporna. Enn kunde konsten att framföra med diktion och tidstypisk timbre och intonering.
– Han ärr ett bedårrrande barrn av sin tidd ...
Nummer ur Karl Gerhard-revyerna ”Höstmanöver”, ”Jazzgossen” och ”Nordens Venedig.”
– Karl Gerhard bodde i Saltsjöbaden och sa att det var mer för kredit och debet än kreti och pleti.
Mattias Enn gav mellan sångerna glimtar ur skvallret kring dåtidens kändis och underhållningsvärld. Av Sylvain framfördes bland andra Köp hjärtan, Tangokavaljeren, Vi har så mycket att säga varandra. Totalt ett tjugotal nummer.
Genom åren har Enn främst blivit uppmärksammad för sina tolkningar av Zarah Leander och Karl Gerhard-sånger. I fjol framträdde han på Allsång på Skansen.
Tiomannabandet Astoria kom från Eskilstuna. Det bestod av musiklärare och frilansmusiker. Deras framtoning i går eftermiddag var ganska tam men de tidstypiska arrangemangen fungerade väl till Enns sånger.
Med lackskor, rondör och glittrande kavajer lyfte han showen med sin inspirerande och glittrande sång. Insmickrande och sliskigt men elegant. Publiken älskade det. En nostalgitripp som gick hem.
