Stående ovationer efter imponerande akrobatik
Relaterat
Artikelbilder
Elinor Jacobsson och Michelle Murtagh gestaltar barndomsvänner.Fotograf: Anneli Åsén
Nycirkus
• Våga! Allting upphör
• Av Emma Hörnell, Sara Nässén och Elinor Jacobsson
• Cirkus kul och bus
• Storsjöteatern, tisdag kväll
Efter "Nu knycker vi tältet", föreställningen som Cirkus kul och bus uppförde tillsammans med Kreativ Explosion förra våren, hade jag stora förväntningar. Den skildrade en ung tjejs liv på gränsen mellan dröm och verklighet på ett väldigt gripande och explosivt sätt, och gårdagens föreställning hade många beröringspunkter.
Även här handlar det om en ung tjej, och hennes försök att handskas med livet och allt vad det för med sig. Nycirkusinslagen är fantasifulla, färgsprakande... och även i den här föreställningen bjuds vi på imponerande eldakrobatik och hisnande, banbrytande (för att inte säga benbrytande) nummer.
Hela berättelsen är inramad i ett annorlunda och intressant grepp – på sidan av scenen sitter huvudpersonen som gammal och läser upp berättelsen som utspelas för våra ögon.
Emma Hörnell, Sara Nässén och Elinor Jacobsson går sista året på gymnasiet, det här är deras projektarbete. De var även inblandade i "Nu knycker vi tältet". De har skapat en förtjusande berättelse – musiken och stämningarna för ofta tankarna till "Amelie från Montmartre" och det romantiska Frankrike. Kanske är några melodislingor även knyckta från musikgruppen Detektivbyrån? Ett fåtal nummer innehåller några missar, och det är inte helt synkroniserat på några ställen där det ska vara det. Men det gör inget! För det kreativa och nytänkande väger upp.
En scen fångar mig särskilt. Huvudpersonen, den unga flickan i blommig klänning (spelad av Elinor Jacobsson) möter en charmant ung kille i hängselbyxor. Han påminner lite om Bert i "Bert - den sista oskulden", och numret är uppfriskande och snyggt koreograferat. Han försöker vinna flickans uppmärksamhet, men hon är svårflirtad.
Det är tretton stycken medlemmar från Cirkus Kul och bus på scenen. I ett av slutnumren, till musik av Röyksopp, bildar de en imponerande mänsklig pyramid, i ett ostyrigt, lekfullt och friskt nummer som leder till stående ovationer.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 17 mar 2010 14:46 MiQ (Ej registrerad)
Mycket berörande!
Tack för en lysande föreställning!