Stora likheter mellan Kreugers fall och våra nutida finanskrascher
Ivar Kreuger är en legend. Han byggde upp och förvärvade industrier och företag runt om i världen. SCA var en skapelse av Kreuger, som av ett tiotal företag skapade en koncern.
Relaterat
Artikelbilder
Han träffade regelbundet den amerikanske presidenten och umgicks med tidens främsta skådespelare. Enorma förmögenheter passerade Kreugers kontor.
Omdömena om finansmannen skiftar. Somliga ser honom som en hjälte, andra som en simpel bedragare.
Professor Frank Partnoy har i ”Tändstickskungen” (Bonniers) gjort en grundlig genomgång av Kreuger och hans imperium.
Det som slår en är att Kreuger var antiliberal. Han eftersträvade att få tändsticksmonopol i så många länder som möjligt, i Europa, Asien och Amerika.
Konkurrens var av ondo.
Många regeringar som levde under stark press blev erbjudna förmånliga lån om de gav Kreuger ensamrätt på tändstickor. Frestelsen blev för stor för många som accepterade finansmannens erbjudande.
Med tur och skicklighet kunde intäkterna från en verksamhet täcka utgifterna i en annan. Det var speciellt mot slutet en jakt på pengar så att fasaden inte skulle spricka.
Men till sist hade spelet gått för långt. Kreuger sköt sig i Paris år 1932.
Kreugerkraschens viktigaste effekt blev att de amerikanska myndigheterna skärpte lagar och regler, bland annat med helt andra krav på revision. Kreugers affärsmetoder hade uppenbarat farliga brister i systemet.
Mycket av det som hände under den senaste finanskrisen var som repriser på tjugotalets excesser.
Styrelser och bolagsledningar som gav sig själva enorma förmåner, kreativ bokföring och en febrig jakt på ännu bättre bokslut.
Festen skulle fortsätta för evigt och det var bara att beställa vaxad ekpanel till palatset.
De som varnade för en ny krasch viftades undan som pessimistkonsulter.
När Kreuger förfalskade italienska statspapper för att inbilla andra att han hade säkerheter hade han passerat en gräns.
Det var ett brottsligt förfarande. Men han skydde inga medel för att hålla fasaden sprickfri.
Frank Partnoy skriver att den högt begåvade Ivar Kreuger förvisso använde olagliga metoder och ägnade sig åt många spektakulära finansdribblingar.
Men samtidigt byggde han upp verksamheter, som exempelvis SCA. Skojare och industrialist, kanske man kan säga.
Men vad var det allra största Kreuger gjorde?
Jo, han upptäckte en viss Greta Gustafsson i en affär i Stockholm och introducerade henne i teaterkretsar. Och Greta Garbo och Ivar Kreuger förblev vänner. Men mannen med många siffror hade få verkliga vänner.
Frank Partnoy har skrivit en läsvärd bok som kan lära mycket om den senaste finanskrisen.
Byt ut namnet Kreuger mot något annat, spelet är ungefär detsamma.
Hoppas att många läser ”Tändstickskungen”; kännedom om de skrupelfria affärsmetoderna kan dämpa kommande kriser.
Peter Swedenmark
