Svärta och djup gör revyn till den bästa på länge
Efter ett par år som känts som en stagnation lägger Östersundsrevyn i år in en helt ny växel. Föreställningen är giftigare med både lite mera svärta och djup.
Relaterat
Bildextra
Vad skrattar ni åt? Det där var inte tänkt som roligt, säger Patrik Zackrisson i sin öppningsmonolog.
Där hade man inte riktigt hunnit inse hur han faktiskt menade. Men efterhand blev det allt mera uppenbart.
Årets revy är inte bara en klassisk gapskrattsjakt, utan någonting klart subtilare än så. När det i en revy för åskådaren blir svårt att bena ut vad som är roligt eller vad som bara är bra. Ja, då är det bra, om ni förstår vad jag menar.
I orkestern ingår i år en stråkkvartett. Den mycket skickliga Archi jamt och bara det bidrar till att öka den dramatiska nerven i föreställningen.
Lägg därtill två mycket bra sångare i Henric Hallberg och Kiki Korths-Aspegren, så inser alla att det är hög klass på de musikaliska inslagen.
Det i mitt tycke skojigaste numret är ett lustmord på folkmusiktrion Triakel, som framför ett skillingtryck om Saab. Numret är ett exempel på nya grepp som revyn nu tar.
Fler än en i publiken lär ju inte känna till vilka Triakel är. De får hålla till godo med en rolig text. Men känner man till vilka de är blir det vansinnigt roligt.
Det ger nyanser och dynamik när en revy annars riskerar att bli så folklig att den ter sig jämntjock.
SJ skulle förstås upp till rakning och det skedde i ett nummer med temat I väntan på Godot. Också det färgat av ett utspel som man inte riktigt känner igen från tidigare revyer. Kiki Korths-Aspegren har nog inte uppträtt så här teatraliskt på en scen sedan hon spelade lappflickan Vaino i Arnljot.
Nu ska man kanske ändå inte hymla med att replikskiftena inte alla gånger satt som smort, särskilt inte i de mer komplicerade numren.
Å ena sidan var detta premiären så det lär ju sätta sig efter ett tag. Å andra sidan tycker jag att man kan svälja det eftersom ambitionerna känns så uppfriskande.
Samtidigt bör det påpekas att vännerna av buskis sannerligen inte blir lottlösa den här gången heller. Patrik Zackrisson, Mats Hurtig och Mats Eklund var som vanligt briljanta när de får släppa loss.
Det skojiga är att när Östersundsrevyn väl spelar buskis, ja då är det buskis i 180 knutar och frågar ni mig så åker de åttor runt Stefan & Christer.
Sammanfattningsvis: Den bästa revyn på flera år och nya grepp som väcker förhoppningar inför framtiden.
Och dessutom: Förbaskat fräck scenografi av Jens Gustavsson.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 7 jan 2012 18:30 Julle (Ej registrerad)
Håller inte med? Vill man ha svärta och djup går man väl knappast på lokalrevy.
Jag vill ha roligt jag och årets revy var långtråkig.
Tror man satsade på revy sm och inte på den lokala publiken.
Sen är det väl så också att när förståsigpåarna och recensenterna tycker det är bra, då tycker publiken tvärtom och vice versa.
Skrivet 8 jan 2012 08:14 Helen KA (Ej registrerad)
Har inte velat gå på revyn dom senaste åren men mor o far tillsammans med syster o familj går idag. Buskisrevyn är ett minne blott och vill man gå på något mer seriöst så är det bara att åka till huvudstaden. Jag var trogen revyn under i stort sett hela 80- och 90-talet, vem minns "LångBengt" och "BlixtEinar"? Det var tider det.
Skrivet 8 jan 2012 19:23 La (Ej registrerad)
Det kunde gärna ha varit mer av "jämtkärringer & jämtgobber" i numren så man kunde få skratta lite mer.
Typsikt då det är bra recensioner..
Skrivet 9 jan 2012 00:16 Längtar efter Morevyn, gillar den opolerade revyn som stinker glesblygd... (Ej registrerad)
I Morevyn var ALLT under bältet, utan bedövning och knu ss el, vridscen på Mo lilla bygdegård, en gigantisk burlesk och gräslig transvestit, allt var urvridet med sjuhelsikes klös och maskor på nylonstrumporna. Det är det
B Ä S T A jag har sett i teaterväg någonsin (VÅRT BERÄTTARSPRÅK), showen sitter banne mig kvar långt inne i kroppen fortfarande, vi åt tillsammans, såg diabilder
Gick in i logen efteråt, det stank ångestgrisslakteri tåbira och fotbollshulliganomklädningsrum-pa med surströmming och vällagrad och getostpung därinne bland våpiga peruker, klatschiga läppstift, tandsvärta, ögonskugga och fult sydda hala grälla tyger som stank av samma "fina" gubbar
Har sett Östersundsrevyn fåtal ggr, nja... alldeles för anpassat "proffsigt" och dyrt, gick därifrån ganska tom
Garvsyra va ittå
Länsteatern jäsp, barnoperan nä
BARDA Underbart
Sverige styrs av pengar, vi å, vi bor i en utopi, ett påsklov och stannar här, vi MÅSTE förstå det och ta mark utifrån det annar blir det fel su