På Galleri S var det i lördags vernissage för Peter ­Lucas Erixons första separat­utställning i Östersund. ­Tidigare har han visat sin konst i Föllinge och i Strömsund. Utställningen är också den absolut sista som Astrid Fornander Lindgren bjuder på som gallerist i Östersund.

Och vilken spännande debut och vilket storslaget avsked. Peter Lucas Erixon är ju en etablerad poet och författare. Han är också uttalad förkämpe mot våld och förtryck var det än behagar visa sig. Detta är också något som går igen tydligt i utställningen som har döpts till ”Böner, Geometri, Tecken, Plakat”.

I många av målningarna återfinns ord och citat. Kombinationen av färger och skriven text kan ibland bli överlastad och väl sökt.

Men här blir texten oftast till delar i målningen. De ord man inte vill se kan man lätt stänga ute. Bara i några målningar är det orden som är det viktiga och målningen i sig kommer i andra hand. Här finns tydliga citat i ”I Hate War, said Mr Eisenhower” och i ”I wouldn’t like to offer anyone violence”. Men I målningar som ”Skogen”, ”Hedningsflo­kälen – till minne av M.I. och förfäderna” finns utdrag ur journaler från Frösö sjukhus 1906; men verket i blandteknik fungerar lika starkt även om man inte försöker tyda orden.

Lika är det med de smala pelarna på väggen i det innersta rummet. De långsmala verken blir en slags collage med texter och uttryck som är lika vackra oavsett om man försöker tyda de skrivna orden eller inte.

Det är en stark utställning.

I det första rummet tar en stor målning med citat av Joan Baez upp väggyta. Och de målningar som hänger på väggarna, de speciella papper och tyger som hänger i fönstren, bönestavarna från taket och allt skapar en speciell och smått sakral stämning i galleriet.

Det är en skön känsla som kommer smygande när man varit i lokalen ett tag. Det är inte ofta den känslan kommer. Jag har fått den i Mark Rothko-rummet på gamla Tate Gallery i London, på Thielska galleriet och i Fredrik Wretmans fiskinstallation på Färgfabriken Norr i samband med en tyst minut för en vän. Inte lika ofta på galleriutställningar. En fin och skön känsla är det i vart fall.

Peter Lucas Erixon som konstnär är väldigt poetisk i anslaget. Motiven är urbana från New York med en stämningsfull vintermålning från Union Square i New York som mest spännande verk.

Men här finns också skogen och naturen intensivt närvarande i andra verk. En fascinerande mörk tavla har skapats i olja, akryl, tusch, lädersnöre och mycket lack – den har getts namnet ”Nattlig skog, himmel och jord genomstungna och sammanhållna av Guds silverstygn”.

Andra verk är helt abstrakta och det är en utställning med många, många enskildheter att stanna upp i.

Som sagt en spännande debut och ett storslaget avsked. En utställning man måste unna sig. Den finns kvar på Galleri S till 22 februari.

Ett helt nytt galleri öppnade i Östersund i lördags. Urbn Arts heter galleriet och det ska stavas just så. Lokalen finns en halvtrappa ner efter Thoméegränd i kvarteret längst ner mot järnvägen. Det var en mycket välbesökt lokal i lördags.

Urbn Arts vill inte bara ­visa konst. Här finns kläder till salu liksom böcker och allt material man nu kan behöva för att skapa urban konst. Dessutom säljer man kaffe och annat fika.

På väggarna hänger konst av fyra konstnärer. Ägaren och initiativtagaren ­Henrik Ljusberg visar själv fyra verk i en graffiti-inspirerad superrealistisk stil. Två vis­ar katter och två visar tåg i kraftfulla färger.

Erik Lindström har en stor teknisk skicklighet och blandar teckningar och måleri med en grafisk känsla i sitt uttryck. Ett verk som ”Inside Voice(s)” har mycket gemensamt med den grafik Berta Hansson skapade efter besök i Afrika

Johan Ebb är kanske den av de fyra som kunnat dyka upp på vilket galleri som helst. Här finns en ångestladdad målning döpt till ”Skammen” med en hårt bearbetad yta. I 70-talet leker han med hippiesymbolik och tecknade figurer.

Daniel Christensen har skapat fotobaserade affischer som i sin realism nästan blir abstrakta. Knappast någon häftig street-art utan mer nästa som något som kunde vara hämtat från Mus-Olles.

Det är en väldigt blandad och spännande blandning i den konst som visas. Att ­alla också visar fyra verk var känns lagom.

Jag välkomnar Urbn Arts. Ett galleri som verkligen behövs och som kompletterar de övriga. Får hoppas att de hittar sin publik också. Och det finns ingen anledning för den vanliga konstpubliken att välja bort galleriet. Tvärtom. Alla åldrar och ­alla slags konstälskare kan garanterat hitta något – och så gott kaffe därtill.

Till sist. Vilken stor succé Vinterfestivalen varit i år!

Nu har man hittat sin form på ett bra sätt. Ett enormt kulturutbud. Men också fullsatt och i det närmaste fullsatt på allting i stort sett.

Storsjöyran kan tydligen fixa festivaler även på vintern. Det enda som saknades var väl i år en konstutställning av det slag man hade på Färgfabriken Norr vid förra festivalen.

Men de utställningar gallerierna har i Östersund just nu är ju också så bra att de blir en del av festivalen de också, men lite kvällsöppet någon kväll och lite mer runt konsten hade inte varit fel.

Annars som sagt. Vilken skön festival!

Christer B Jarlås