Platt fall för Jekyll och Hyde
Manus och regi: Johan Huldt
Scenografi: Sigyn Stenqvist
Medverkande: Anna Söderling, Ellen Hennig, Christian Arin, Ingvar Örner
En näst intill fullsatt salong är i spänd förväntan på Morden på Canal Street, fritt efter RL Stevensons klassiker Dr Jekyll & Mr Hyde. När mörkret sänker sig stiger spänningen. Teateri som står bakom föreställningen bildades 1997 i Jönköping och är i första hand inriktade på barn och ungdomsteater men de producerar även för vuxna.
Regissören Johan Huldt gör här ett försök till genreteater som är något utav det svåraste som finns. Det är skräck som ska göra att publiken kryper närmare sina bänkgrannar som det står i programbladet. Problemet är bara att om man gör det, så är det nog mest för att luta sitt huvud mot dennes axel så att man kan somna ifrån denna långtråkiga och intetsägande föreställning.
Skådespelarna jobbar och sliter för att få fram historien men de sliter så hårt att spelet känns krystat, tillgjort och överspelat. Det som ska fylla oss med skräck tas snarare emot som en parodi och jag undrar om det verkligen är meningen? Scenografin och kostymen är dock effektiv och skapar en skön stämning som då och då, trots allt, låter mig tro att vi är i ett slumkvarter i Londons hamnområde.
Rent tematiskt finns det intressanta ingångar till aktuell problematik med hur samhället behandlar uteliggare och psykiskt sjuka. Men när det är mer intressant att titta på en karaktär som äter mat ur en plastbunke än att lyssna på dialogen så hade jag hellre sett denna problematik gestaltas i en annan historia.
Martin Johansson





































