Oro för minskade anslag till samernas språk och kultur
Sex av länets åtta kommuner får statsbidrag för att kunna leva upp till sina skyldigheter gentemot den samiska befolkningen. Men bara två år efter att reformen införts börjar anslagen minska.
Relaterat
Efter många år av internationella påtryckningar trädde en ny minoritetslag i kraft 1 januari 2010. Minoriteternas språk och kultur ska nu värnas enligt lag, och kommunerna kan ansöka om extra statsbidrag för att kunna leva upp till de nya kraven.
Sex av landets 19 samiska förvaltningskommuner finns i Jämtlands län och med öronmärkta pengar har flera konkreta projekt genomförts på senare tid, som samiska avdelningar på förskolor och äldreboenden, utbildningar för lärare, och informationskampanjer.
Men ju fler förvaltningskommunerna blir, desto mindre pengar får var och en av dem. Östersund, som fick 1 125 000 kronor i fjol har nu fått sitt anlag sänkt till 900 000 kronor. Det är något som oroar kommunens samiska samordnare Anna Kråik.
– Det vi startar upp här är väldigt långsiktiga processer som inte är gjorda i en handvändning. Därför blir det ett orosmoment att pengarna sakta men säkert verkar minska, säger hon.
Östersund hann nu bara använda hälften av sitt statsbidrag i fjol eftersom arbetet fortfarande är under uppbyggnad, men sett till osäkerheten i systemet kan det finnas en poäng med att vara återhållsam anser Anna Kråik.
– Vi vet bara att anslagen sänks och får inga direktiv om hur det kommer att se ut på sikt. Jag har försökt att få svar, och det har även våra politiker, men utan resultat, säger hon.
Karin Kvarfordt är ämnessakkunnig tjänsteman på arbetsmarknadsdepartementet. Hon berättar att det finns en risk att bidraget till var och en av kommunerna fortsätter sjunka, eftersom de 59,3 miljoner kronor departementet fått för ändamålet ska räcka till alla landets alla minoriteter.
”Regeringen ansåg att det var av central betydelse för den minoritetspolitiska reformen att samtliga kommuner som ansökte om att få ingå i förvaltningsområdena också bereddes plats”, skriver hon i ett svar till ÖP där hon också påpekar att det sammanlagda beloppet höjts med 3 miljoner kronor även om potten för var och en blivit mindre.
Fakta/Bakgrund
Så här används pengarna i de olika kommunerna
Bergs kommun
Material och utbildning till samiska förskolan och äldrevård, skyltning och möten med kommunens samiska råd. Det var några av de saker som Bergs 750 000 kronor gick till under 2011. Ett belopp som blivit sänkt till 660 000 detta år.
– 2012 ska vi satsa mycket på information och material i skolorna. Vi ska även få upp skyltar på skolor och äldreboenden. I övrigt följer vi ju den handlingsplan vi har antagit, säger Bergs samiska samordnare Jeanette Kråik.
Härjedalens kommun
Material till den samiska förskolan, skyltning av offentliga byggnader, litteraturinköp och traditionell samisk mat på äldreboendet. Det är några av de områden som Härjedalens kommun valt att lägga de samiska förvaltningspengarna på under det gångna året.
– Än finns det mycket att göra, särskilt inom förskolan, säger kommunens kanslichef Kerstin Ederlöf-Olofsson.
Krokoms kommun
Krokoms samiska samordnare Marianne Persson tillträdde sin tjänst i september 2011 och sedan dess har mycket av arbetet cirkulerat runt förskolan och utställningen Barnens rajd.
Under det här året kommer arbetet att breddas åt det språkliga hållet.
– Vi kommer att jobba med en revitalisering av det samiska språket, genom uppsökande verksamhet och genom kurser. I februari ska vi exempelvis ha ett språkläger för vuxna, säger hon.
Strömsunds kommun
Anställning av en samisk samordnare, litteratur till det kommunala biblioteket, en temadag inom äldreomsorgen och bidrag till ett språkprojekt. Det är exempel på vad Strömsunds kommun lade sina pengar på 2011 och under detta år kommer arbetet att ta fart på allvar, tror kommunchefen Anders Andersson.
– Vi bedömer att vi kommer att förbruka de 660 000 vi har fått i år och att vi kommer att kunna hålla en hög kvalitet på det här arbetet, säger Anders Andersson.
Åre kommun
Förutom en samordnare på halvtid satsades det mesta av Åres resurser på en samisk utställning för alla kommunens barn mellan förskoleålder och årskurs 6. Men det blev även pengar över till några utbildningar och samiskt mat på äldreboenden.
– Jag har märkt att det har blivit en större medvetenhet inom kommunen sedan vi blev samisk förvaltningskommun, säger samordnaren Annika Löfgren.
Östersunds kommun
Förskola, språk och äldreomsorg är de tre områden som Östersunds kommun lade mest pengar på under 2011. Vid årets slut hade de fortfarande hälften av pengarna kvar.
– Våra verksamheter i kommunerna är i olika faser ännu eftersom de är under uppbyggnad och vi har fått löfte från departementet om att behålla de pengarna till kommande år, säger Anna Kråik.
