– De som skriker minst får också minst hjälp
Lena Indahl-Jonsson är undersköterska på äldreboendet Hällebo i Offerdal som har 48 platser.
– Många av åldringarna är väldigt sjuka och ibland kan det vara djävulskt jobbigt, säger hon.
Relaterat
Artikelbilder
– Jag fick lära mig veta hut när jag började jobba i skogen som 15-åring, säger Haldo Andersson. Han flyttade i höstas från sin lägenhet i Landön till Hällebo.Fotograf: Johan Lindeberg
Mer personal står högt på hennes önskelista.
– Visserligen går arbetsbelastningen i vågor. Men det händer ganska ofta att allt går bara runt. Och de som skriker minst får också minst hjälp, även om förhållandet kanske skulle vara det motsatta.
När det i höstas infördes ett så kallat tvättstugeschema på Hällebo var det blandade känslor hos personalen.
– Jag hade velat behålla 3/3-schemat med tre dagars jobb och tre dagars ledighet. Då var det samma bemanning hela tiden och mer tid för återhämtning.
– Nu är det jobbigare. Den här veckan har jag exempelvis bara en ledig dag, säger Lena Indahl-Jonsson.
Arbetsledaren Kerstin Lindstedt-Jönsson är nöjd med att arbetsschemat ändrades.
– Nu kan vi ha mer personal på morgnar och kvällar, då belastningen är som högst, säger hon.
Haldo Andersson, 90 år, flyttade i höstas från sin tvårummare i Landön, till Hällebo.
– Det var väl inte så trevligt att flytta hemifrån, men jag klagar inte. Och personalen är bra.
Maten på äldreboendena i Krokoms kommun får högt betyg i Socialstyrelsens undersökning.
– Men så satsar vi också mycket på måltiderna och att de sprids över dygnet. Vi har en ny matpolicy och en gång i månaden ordnas kostombudsträffar, säger funktionschefen Monica Göransson.
Populäraste maträtten är paltbröd och fläsk. Däremot finns det synpunkter på hur havregrynsgröten kokas.
Men Haldo Andersson äter allting.
– Jag började jobba i skogen som 15-åring och fick lära mig att veta hut, säger han.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 7 feb 2012 02:33 Tvi! (Ej registrerad)
Välkommen till Reinfeldts Sverige.
Skrivet 7 feb 2012 08:41 I.J (Ej registrerad)
Är så glad att detta tas upp i tidningen. besöker Hällebo ofta och ser behoven av mer personal. De äldre har blivit äldre och behov av mer hjälp. De som inte har ont och som inte vill störa sitter tyst hela dagarna och dom blir" bortglömda" då personalen är tvungen att ta hand om de som inte kan röra sig alls själva . bara inför en måltid kan man märka hur personalen jobbar för att få matsalen att fungera som en lugn måltidstund för de gamla. Efterlyser även att de som orkar skall få komma ut en liten stund bara för att få byta luft i lungorna. Det är något som man bara ser under sommarperioden då sommarjobbaran får den uppgiften. En annan sak är att jag tycker att personalen skallha tid att sitta ner och prata , läsa tidningen , kanske lösa ett korsord ,eller spela kort el spel en stund.
Så tack för att detta kommer idagen OM MER PERSONAL TILL HÄLLEBO
Skrivet 7 feb 2012 18:13 Helena Norlén (Ej registrerad)
Flyttade hit till Offerdal från Stockholm i slutet på 70-tal. Började då arbeta extra på Hällebo en tid och fortsatte vikariera några år efteråt. Tyckte att jag hamnade i paradiset. Här hade vi tid med de äldre underhållning , terapi , promenader och härliga samtalsstunder . Från att ha arbetat på vårdhem o äldrevård på en Stockholmsförort med stress o jäkt och anonymitet så hamnade man på ett "hem, boende" där personal var engagerade , duktiga och där tiden fanns för att ta hand om och vara med de äldre. Genom eget arbete , politiskt arbete och vänner inom vården förstått och sett ,att nu handlar det bara om kronor...Vart tog den lilla människan vägen...Vart tog politikernas vilja vägen där man tidigare månade om att ta väl hand om de äldre som fött oss och byggt upp detta land...Vart tog människovärdet vägen... Med sorg ser man hur det raseras det som en gång byggts upp.En stolthet över Hällebo har nu blivit en politisk skamfläck..Tack alla som arbetar på Hällebo Ni är fantastiska
Skrivet 8 feb 2012 13:50 Anhörig (Ej registrerad)
Jag tror att vi är många som anser att det behövs mer personal inom vården. Jag är anhörig till en vårdtagare på ett servicehem och jag har mycket gott att säga om personalen där men faktum är att det skulle behövas mycket mer resurs. Alla vårdtagare borde ha rätt att få komma ut varje dag, de borde få möjlighet att göra saker som skulle kunna vara guldkorn i deras vardag. Jag tror att det finns risk för att många blir mer deprimerade och ger upp när resursbristen ger för lite utrymme till aktiviteter. Som anhörig gör man sitt allra bästa för att bjuda på dessa guldkorn men man har tyvärr inte möjlighet att göra det så ofta som man skulle vilja. Till saken hör också att inte alla vårdtagare har anhöriga i närheten. Vi ska vara rädda om våra äldre i samhället för visst vill väl vi också ha det bra om vi behöver bo på servicehem??
MER PERSONAL TILL VÅRDEN!!