Är plånboken tunn efter jul och nyår? Gör en budget
Relaterat
Sälj saker. Rensa garderober, vind och källare. Det finns säkert någon annan som kanske också har lite pengar som behöver just det du inte vill ha och gärna köper det till ett bra pris.
Jobba mer. Kan någon i familjen arbeta mer eller jobbar ni redan heltid?
Se upp med småutgifter och ta med matlåda till arbetet. Det blir mycket billigare än att äta ute. Se upp med småutgifter som fika, veckotidningar, godis, chips, läsk med mera.
Var prismedveten. Lär dig priset på sådant som du köper mycket och ofta. Även om det blir lite besvärligare kan du köpa olika saker i olika affärer. Priserna varierar på olika varor så välj det som är prisvärt i de olika affärerna. Köp olika frukter och grönsaker beroende på säsong. Rotfrukter och exempelvis bönor är mättande och billiga. Det går att koka goda soppor. Baka eget bröd! Det blir både godare och billigare. Bakar du frukostbullar kan du frysa ner dem och värma i mikron så blir de som nybakade.
Slopa impulsköpen. Gå hem och fundera på om du verkligen behöver den där rea-prylen. Du kan gå tillbaka nästa dag igen om du fortfarande tycker att den är nödvändig när du kommit hem.
Försök att sluta röka. Röker du ett paket cigaretter per dag sparar du 18 000 kronor per år på att sluta.
Se upp med bilkostnaderna. Om det är möjligt kan du försöka att samåka, promenera eller cykla till jobbet. Det är bra för både hälsan, miljön och plånboken. Bilen kostar mycket mer än vad man vill veta. På Konsumentverkets hemsida finns en bilkalkyl där du kan se hur mycket din bil kostar att köra per mil.
Spara så att du klarar kommande räntehöjningar. Räntan är historiskt sett låg. Riksbanken brukar säga att en normal reporänta ligger på 3,5–5 procent. Sen får man lägga på minst 1 procentenhet för att komma fram till rörlig ränta på bolån och ännu mer för att få fram ränta på andra lån. Därför råder jag dig att spara nu när räntan är låg så att du klarar framtida räntehöjningar.
Amortera på bolånen. Att amortera på bolånen är ett bra sätt att spara och räntekostnaderna blir på sikt lägre.
Gör en genomgång av dina försäkringar. Även om det kostar en del är det viktigt att vara med i a-kassan. Kolla upp så att du har olika försäkringar i de bolag som ger dig det skydd du behöver till bästa pris.
Skriv avtal med elleverantören även om du vill ha rörligt pris.
Tillsvidarepriset som du har om du inte har avtalat något pris är oftast högre. Kolla så att du köper elen där du får lägst pris.
Se upp med tv- och telekommunikationskostnader! Det är lätt hänt att sådana kostnader blir orimligt höga. Kanske behöver du inte alla tv-kanaler som du betalar för?
Öppna sparkonton med så hög ränta som möjligt så fort din ekonomi repat sig. Döp sparkontona till olika trevliga saker som exempelvis, semester, julfirande med mera så blir du säkert mer motiverad att spara och inte använda pengarna till annat.
Jämka om du har stora avdrag i deklarationen. Har du stora avdrag i deklarationen på grund av räntekostnader, arbetsresor eller exempelvis pensionssparande rekommenderar jag dig att begära ändrad beräkning av skatten – så kallad jämkning. Då får du ut mer varje månad och kan spara pengarna själv och få ränta på dem och slipper ligga ute med pengarna tills återbäringen kommer i juni eller augusti nästa år.
