Östersunds kommun har tagit emot runt 60 ensamkommande flyktingbarn sedan starten 2007. Det är enheten Ung integration som står för mottagandet och de tre olika boenden som finns.
Östersund ses som en förebild i länet och många kommuner får information om hur Ung integration byggt upp sin organisation och hur de jobbar.
På alla boenden i Östersund genomsyras arbetet av konsekvenspedagogik och det är något som lett till att många anställda slutat.
– Det är ett enda perspektiv och en enda pedagogik på flera olika individer. Det är mycket kränkande och förringande, säger en tidigare anställd.
Rent konkret ska den här pedagogiken ha lett till kollektiv bestraffning av barnen. Exempelvis ute på Härke kunde alla barn bli utan mat om det barn som hade matansvar inte dök upp. Nyligen ändrades rutinerna så att barnen lagar sig egen mat. Men under flera år levde flyktingarna med hotet att bli utan middag.
– För mig blir det ett straff när man gör så, det är kollektiv bestraffning, säger en annan tidigare anställd, som valde att sluta på grund av konsekvenspedagogiken.
Konsekvenspedagogik används i Sverige mest för behandling av kriminella, missbrukare och personer med beteendeproblematik. Tanken är att visa att varje handling ger olika konsekvenser. I Östersund har pedagogiken lyfts över direkt på de ensamkommande flyktingbarnen.
I Skellefteå har man tagit emot flyktingbarn sedan 80-talet och Röda korset lyfter fram mottagandet som en förebild. Per Åhdén är chef för barn- och ungdomsenheten i Skellefteå.
– Vi krånglar inte till det så förbaskat. Vi arbetar med förhållningssättet att det är kompetenta barn som kan och vill en massa saker, säger han, i en längre intervju i Östersunds-Posten.
Han berättar att under åren har allt fler regler skalats bort från boendena.
– Regler och riktlinjer har två funktioner. En är att underlätta vardagen, den andra är att de ska brytas. Jag brukar säga att om vi vill ha personal som är till för att barnen ska följa reglerna, då kan vi anställda bodybuilders. Det är inte det vi vill.
Områdeschef för Ung integration i Östersund är Ingemar Edström. Han förnekar att det skulle ske kollektiv bestraffning av de ensamkommande flyktingbarnen.
– Det måste stå för dem. Det är klart det kan uppfattas så bland ungdomen, så fungerar ungdomar. Det är klart att inte alla ungdomarna är tillfreds med det som händer på boendena. Om det går dem emot så är det klart att de har synpunkter på det. Och så är det med personal också. Man kan inte älska alla beslut. Som personal så har du ett eget ansvar att diskutera det vid medarbetarmöten om du tycker att det sker kollektiv bestraffning, säger han.
• Har du fått sådana signaler?
– Nej, jag har aldrig fått sådana signaler faktiskt. Men det är klart att det kommer in synpunkter. Det är klart att det säkert är viss personal som tycker att det är så, men som inte säger det rakt ut. Så är det säkert med ungdomar också, ungdomar som tycker att det är si och så. Att man inte får och andra får.