– Det är bättre att vara ledsen tillsammans
Flera av ungdomarna på Utöya var i Östersund i fjol för att hjälpa till under valrörelsen.
– En av dem berättade om ön och hur fantastisk den var, säger Kata Nilsson, SSU.
Relaterat
Artikelbilder
Blomhavet utanför Oslo domkyrka växte under söndagen.Fotograf: Berit Roald / Scanpix
Under lördagen befann sig Kata Nilsson i ett chocktillstånd, men lyckades ändå hålla i en manifestation på Stjärntorget för att hedra offren för det norska terrorattentatet. På söndagen har hon fått sova en hel natt och känner att chocken börjat lägga sig.
– Det är bättre att vara ledsen tillsammans än att sitta ensam, så det kändes viktigt att anordna något slags mötesplats för dem som behövde det, säger hon.
Kata Nilsson är distriktsordförande för SSU och har träffat flera av ungdomarna som befann sig på Utöya under attentatet.
– Vi hade ett utbyte med AUF i Trondheim och de var här för att hjälpa till under förra valet. Då berättade en av dem att deras förbund hade en egen ö utanför Oslo och hur fantastisk den var. Han var på Utöya under attentatet men klarade sig, säger hon.
Om en vecka reser hon och elva partikamrater från länet till SSU-förbundets kongress i Stockholm. Men även om kongressen liknar det AUF-läger som utsattes för massakern, är hon inte orolig för att svenska högerextremister ska försöka sig på liknande attentat.
– Nej, jag är inte rädd. Hela syftet med terrorn är att skrämma folk från att engagera sig och det kan vi inte tillåta, säger Kata Nilsson.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 25 jul 2011 08:41 en människa i tiden (Ej registrerad)
Ungomarna och deras kamp för demokrati; visar oss vägen till att inga människör på jorden äger varken ideologier eller sättet at tänka. Men vi tillsammans genom sammarbete,kommunikation;kanske kan förändras allt som det går att utvecklas. Var rädsla kan bli hat; och detta blir en troskel till dem som tappar verklighetuppfatningen i den tid som lever och vill leva.
Att stanna i en tid som varken var demokratiskt och utvecklat, ingen vill leva med.
Vi vet nu att detta extremma ideologier politisk eller regligiosa kan inte bara en friska människör längre i sinna tänkande. De som har fastnat i detta behöver hjälp att uppfatta sin reela verklighet om livet.
Alla människör öavsätt vad dem befinner sig på detta jörden, kan lära sig att allt i detta livet är bara lånad.
Mina särskilda tankar till ungdomarna som miste livet i detta kamp och deras anhöriga.
Skrivet 25 jul 2011 16:32 Magnus Johansson (Ej registrerad)
Delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är kanske halverad sorg. Ensamhet tycks på något vis ändå vara en delförklaring som ingrediens för dessa extremister. De är ju inte fattiga, inte obildade utan istället hamnar de på sidan av samhället. Unabombaren var ett geni som blev eremit och flyttade ut i skogen varifrån han började skicka brevbomber. Denna killen verkar levt ett ensamt liv med märkliga kontakter.
Hans Frimurar Loge och många andra Loger har nog en del att fundera över, de ska medverka till att förbättra livet för sina bröder, få dem att bli bättre människor. Hur ser facit ut?
En medbror tog livet av sig för två veckor sedan och nu läser jag om Anders i Norge. Har Frimurarna misslyckats med sitt kanske viktigaste uppdrag att ta hand om sina bröder?
Mina innerligaste kondoleanser till de som skadats och mist livet och till deras anhöriga.