Fallolyckorna är de olyckor som orsakar överlägset flest dödsfall i Sverige, långt fler än vägtrafik­olyckorna. Ändå finns det få veten­skapliga studier i ämnet. Det har Statens väg- och transportforskningsinstitut velat råda bot på genom att jämföra landets kostnader för vinterväghållning med vårdkostnaderna för de människor som halkat och slagit sig.

Resultatet har överraskat forskargruppen.

– Östersund är en av de kommuner vi sett lite närmare på och där är kostnaderna för skador nästan sex gånger högre än kostnaderna för vintervägväghållning och då ska vi minnas att det finns ett mörkertal också, eftersom alla som slår sig inte söker vård, säger projektledaren Gudrun Öberg.

Studien baseras på de olyckor som skett på vägar avsedda för fotgängare och statistik som kommit in från ett antal akutmottagningar runt om i Sverige.

En av studiens mer oväntade lärdomar är att kvinnor råkar ut för fallolyckor i långt högre utsträckning än män.

Mest olyckdrabbade av kvinnorna är de över 50 år.

– Varför det är så har vi inte undersökt och därför har vi inte heller några svar. Men en gissning är att kvinnor har sämre och mer galanta skor än vad män har, säger Gudrun Öberg.

Det är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som har beställt studien som nu kommer att ligga som underlag till deras framtida inställning till sin vinterväghållning runt om i landet.

För Gudrun Öberg är det viktigt att frågorna lyfts.

– Samhällsekonomiskt vore det lönsamt att satsa mer på vinterväghållningen på gångytor. Och om man inte kan sätta av pengar till själva underhållet, kanske man ska satsa mer pengar bättre gångvägar i stället, säger hon.

En av studiens ambitioner var att se hur många som skadats på kommunal respektive privat mark, men utifrån det material som fanns att tillgå var det inte möjligt att göra den uppdelningen.

År 2010 omkom 2 894 svenskar i olyckor. Hela 55 procent av dessa berodde på att de fallit eller halkat omkull. De långt mer omskrivna vägtrafikolyckorna utgjorde bara 9 procent av dödsfall­en. Varje år söker över 300 000 personer vård efter att ha fallit i Sverige. Det är mer än 820 personer per dag. Cirka 85 procent av fotgängarna som söker vård har skadats i tätort.

I de flesta svenska kommuner är vårdkostnaderna för fallskador fem–sex gånger högre än kostnaderna för vinterväghållning och i den statistiken räknas bara de som skadat sig på ytor avsedda för fotgängare.

I Jämtland var kostnaderna för akutvård 5,6 gånger högre än väghållningen år 2005 och 5,9 gånger högre år 2007. Statistiken bygger på de skadade som vårdats av Östersunds sjukhus, vilket innebär att det förmodligen finns ett stort mörkertal.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt Statens väg- och transportforskningsinstitut.