Nytt sparkrav väntar i Ragunda
Med ett befarat budgetöverdrag på närmare 5 miljoner kronor står nu de kommunala verksamheterna i Ragunda inför ett nytt sparkrav. Nästa vecka ska möjliga besparingar redovisas.
Relaterat
Det är i delårsbokslutets årsprognos som det befarande budgetöverdraget ställer krav på en ännu hårdare ekonomisk styrning.
Efter årets första fyra månader redovisar kommunen ett underskott på närmare 1 miljon kronor. Prognosen för hela året pekar mot ett sämre resultat än budgeterat, 3,5 miljoner mot budgeterade 5,4 miljoner kronor.
Trots att skatteintäkterna för året väntas hamna 3,9 miljoner över budget visar ändå verksamheternas prognos att kostnaderna blir 4,7 miljoner kronor högre än budgeterat.
Vård och omsorg samt tekniska verksamheten har båda ett prognostiserat budgetöverdrag på runt 1,7 miljoner kronor vardera.
– Inom vården är det främst vikariebehovet under vinterkräksjukan som ökat kostnaderna samt att vi inte kunnat ta hem färdigbehandlade patienter i önskvärd utsträckning, säger Bo Svenningsson, administrativ chef i Ragunda kommun.
På grund av den ökade kostnadsbilden har nu direktiv getts till samtliga verksamheter att till kommunstyrelsens sammanträde på tisdag komma med konkreta förslag på hur man ska kunna hålla årets budget.
– Efter bara fyra månader är det ju alltid svårt att göra en årsprognos, men den kostnadsökning som vi nu ser är ändå ett tecken på att något måste göras. I första hand är det nu verksamheterna själva som måste komma med egna förslag på åtgärder. Räcker inte det kan det bli aktuellt med tydliga spardirektiv, troligen en kombination av båda delarna, säger Bo Svenningsson.

































Senaste kommentarerna:
Skrivet 19 maj 2011 05:27 Robin Hood (Ej registrerad)
Egentligen orkar man inte kommentera men...oj!, är vi där nu igen?
Skrivet 19 maj 2011 21:43 Flumskattemotståndare (Ej registrerad)
Träffade en anställd i kommunen, som berättade att det bl.a. går att minska personalkostnaderna genom att sätta blöjor på gamlingarna istället för att följa dem på toaletten. Att den personliga kontakterna endast sker vid toalettbesök och läggning. Att man skyler över problemen vid anhörigbesök.
Stora missförhållanden har påtalats hos privata alternativ. Men funkar det verkligen bättre i fattigkommunen Ragundas regi?
Miljön inom barnomsorgen i kommunen är också högst tvivelaktig
LAGBROTT?
Skrivet 21 maj 2011 20:41 Uska (Ej registrerad)
Reagerar starkt på vad "flumpellen" har skrivit. Jobbar själv inom äldreomsorgen i Ragunda Kommun, och jag känner inte igen mig alls i det du beskriver! Jag tycker vi ger en god och omsorgsfull vård! Har även barn som går på dagis, och inte har jag några synpunkter på det heller.
Däremot kan jag tycka att det är tråkigt att kommunen underbudgeterar varje år, tex, man räknar att människorna ska ta 20 semester dagar, trots att man har minst 25 st. Osv.. Detta blir ju en kostnad som kommunen borde veta om men ändå väljer att "felräkna". Det händer mycket konstigt i den här kommunen som många inte har en aning om, det är mycket dagisnivå bland cheferna på kommunhuset. Man kanske ska börja med att rensa upp i dom egna leden först?!! Och lyssna på oss anställda, vad vill vi ha, vem vill vi ha som chef, vad behöver vi, osv.. Men den dagen lär man nog inte få uppleva så länge man jobbar kvar inom Ragunda Kommun.
Skrivet 23 maj 2011 09:50 hammarbo (Ej registrerad)
Håller helt med USKA. Det är en dagisnivå på många chefer. Kommuncheften borde skärpa sig och få alla förvaltningschefer mer ödmjuk och jobba tillsammans. Tycker det är skrämmande som det är nu. Ingen har koll på den andra och alla revirpinkar sitt. Tycker som alla att vi är för dålig på att framhäva vår vård och skola och kultur. Vi är duktiga och vi lägger mycket pengar på detta. Men det behövs samspelhet och ett riktigt engagemang ifrån cheferna - ett annat ledarskap - se oss alla andra - utnyttja oss och se oss inte som stoppklossar. Tänk den chef som ändå önskar förslag och kan ta kritik, känns inte som så. Nä ändra dagisnivå och arbeta fram den bästa kommun i Sverige som vi faktiskt kan bli. Vi har en enorm potential.