Spara inte på barnen
I veckan var jag på det möte som anordnats av föräldrar till barn på Vallaskolan. Björn Sandal (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden var inbjuden och det mycket välbesökta mötet beskrevs i ÖP den 2 februari.
Relaterat
Vad som inte framgår av reportaget är den starka oro många föräldrar känner inför de förändringar som måste göras om kommunens sparkrav ska tillgodoses. Föräldrarna vände sig inte mot rektorernas hantering av sparkraven utan mot det faktum att kommunen anser att Vallaskolan ska spara.
Mötet slutade med att sparkraven inte accepteras och att arbetet för att stoppa kraven kommer att fortsätta. Många kunniga och engagerade inlägg gjordes men alla aspekter på sparkraven kom inte fram, av tidsbrist. Jag vill ta upp två saker.
Det första är barnkonventionen som föreskriver att barns behov alltid ska beaktas först. Kommunen bör alltså först hitta sparområden som inte berör våra barn.
I tider då stora kommunala satsningar på andra områden görs, uppstår frågan om barnkonventionen efterlevs. Alla barn går i skola, det stora flertalet små barn går i förskola, men ändå ställs sparkrav som kommer att påverka alla dessa barn negativt. På kort sikt kan man spara pengar på barnen, på lite längre sikt kommer kommunen att få stora utgifter för ungdomar som inte kommer in i arbetslivet, eftersom skolan inte haft resurser att stötta alla.
Det andra är att skolan kommer att behöva större resurser i framtiden, inte mindre. Krav ställs nu åter på att alla lärare ska vara utbildade för den nivå de arbetar på, liksom inom de ämnesområden de arbetar i. Detta var en självklarhet i Sverige till för cirka 20 år sedan, det är en självklarhet i de flesta utvecklade länder. Troligen vet inte alla föräldrar och skolbarn att Östersund i högre grad än andra kommuner har anställt lärare som tvingats arbeta utanför sina egentliga kompetensområden.
Nu går det inte längre att göra så och då står kommunen inför stora kostnader när många lärare måste ha mer utbildning.
Slutsatsen blir glasklar: spara inte på skolbarn och förskolebarn. Ge i stället våra barn den skolgång de alla behöver för att utvecklas som människor och medborgare.
Margareta Andersson, Östersund
