Så kan Glastaket spräckas
Om trenderna står sig kan unga kvinnor komma ikapp unga män i lön år 2021 – i Stockholm. Detta är långsamt, men ändå betydligt snabbare än i andra delar av landet. I Jämtland går utvecklingen överhuvudtaget inte åt det hållet, här pekar trenden mot att skillnaderna snarare ökar.
Relaterat
Det är spännande att läsa att unga kvinnor redan spräckt glastaken i 147 av de 150 största städerna i USA. Där tjänar de mer än de jämnåriga männen. Och det har skett helt utan centrala beslut om kvinnopotter, lönepåslag eller höga ingångslöner.
I Jämtland är lönegapet mellan unga, heltidsarbetande kvinnor och män i dag hela 25 procent. I Stockholm är det mindre än 10 procent. Dessutom är möjligheten till en inkomstkarriär mycket sämre här än i Stockholm, eftersom offentlig sektor och en platt löneutveckling dominerar mer här. En flytt till Stockholm är faktiskt det bästa val en ung kvinna kan göra om hon vill få en bättre inkomst än sina manliga kamrater på hemmaplan.
En studie från den svenska tankesmedjan Captus jämför på Svenskt Näringslivs uppdrag utvecklingen i såväl svenska som amerikanska regioner. Studien visar att lönegapet i Stockholm har halverats sedan början på 1990-talet. Ändå har det gått långsamt jämfört med amerikanska storstäder.
I Sverige finns i dag tre stora hinder, som vi regionalt och nationellt faktiskt kan göra mer åt. Ett är att kvinnors numera längre utbildningar än männens inte avspeglas i plånboken. Utbildningspremien, som innebär att livsinkomsten ökar för den som klarar universitetsutbildning, är enligt OECD hela 15 gånger högre i USA än i Sverige.
Dessutom får eller lyckas många arbetsgivare inte premiera goda arbetsinsatser med högre lön. Lönesättningen för amerikanska kvinnor är mer individuell än för svenska, vilket i praktiken innebär att en amerikansk sjuksköterska kan ha en lägre ingångslön, men i gengäld kan göra lönekarriär.
Det blir också mer individuella och högre löner för kvinnor om fler arbetsgivare konkurrerar om att få anställa dem. Senast bekräftar en studie från det statliga forskningsinstitutet IFAU att ”decentralisering av lönebildningen som ägt rum i landstingssektorn har inneburit en jämställdhetsvinst”. I Stockholm har mångfalden av privata arbetsgivare inom välfärden hjälpt upp kvinnors löner.
Därtill kommer att kvinnor oftare än män väljer utbildningar som leder till sämre inkomster. Ibland kan valen vara intressestyrda. Men skolor och högskolor har också ett ansvar att upplysa konsumenter om hur efterfrågade utbildningar är på arbetsmarknaden.
Utvecklingen i de amerikanska städerna visar att det kan gå snabbt att krympa inkomstgapet mellan män och kvinnor. Kraften kommer inte från traditionell jämställdhetspolitik eller förhandlade lönepåslag.
I stället har unga kvinnor tagit saken i egna händer och utbildar sig mer än männen. Den bästa hjälpen framåt är att låta dem tjäna på det. Det har arbetsgivare, politiker och utbildningsinstitutioner goda möjligheter att bidra till.
Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv
Lisbeth Godin Jonasson, regionchef Svenskt Näringsliv
