Visst krävs nya energiförhandlingar
Plötsligt har energipolitiken blivit det stora numret på tidningarnas ledarsidor. Eller möjligen kan det hela begränsas till frågan om kärnkraftens framtid.
Relaterat
Allt orsakat av Socialdemokraternas nye ledare Stefan Löfven, som för ett par månader sedan i tv, då som Metallordförande, efterlyste en partipolitisk bred och långsiktig energiuppgörelse där han betonade kärnkraftens framtida roll.
Nu har han att manövrera Socialdemokraternas kongressbeslut om kärnkraftens avveckling – dock med det inte alldeles ovanliga politiska tillägget när det visar sig möjligt.
Stefan Löfven är på intet sätt ensam om att efterlysa en bred partipolitisk energiuppgörelse. Men det finns också de som i det politiskt taktiska positionerandet menar att det inte alls behövs några breda uppgörelser.
Dit hör till exempel ÖP:s ledarskribent Per Hansson, som nyligen menade att ”liggande energiöverenskommelse duger gott. Nya förhandlingar är onödiga”.
Det finns anledning att hävda en annan uppfattning efter att ha läst Energimyndighetens konsekvensanalys och prognos för energiförsörjningen i Sverige år 2030. Det är en föga känd rapport som gavs ut i maj förra året och som bygger på lagar och beslut som gällde i mitten av 2010 och som fortfarande i allt väsentligt gäller i dag.
När det då gäller område el, kommer produktionen 2030 att öka med 30 terawattimmar jämfört med 2007.
Vindkraften ökar med 10 terawattimmar, kärnkraften med 8 terawattimmar och kraftvärmeverken (biobränsle) med 7 terawattimmar.
I princip nås den ökade produktionen redan 2020 för att sedan fram till 2030 inte förändras i någon avgörande omfattning.
Energimyndighetens prognos betyder alltså att vi 2030 har mer kärnkraft än i dag, och som fortfarande tillsammans med vattenkraften är helt dominerande i vår elförsörjning.
Med den totalt ökade elproduktionen – inklusive vind och biobränsle – har Sverige då ett möjligt exportöverskott på 23 terawattimmar under förutsättningen, enligt Energimyndigheten, att vatten- och kärnkraften står för en genomsnittlig årsproduktion.
Runt 2030 inträffar det förutsägbara. Dagens tio kärnreaktorer har då kanske redan börjat avvecklas av åldersskäl. De startades under 1970-talet och fram till 1985. För dagens kärnreaktorer tar åldern ut sin rätt efter 50–60 år. Då ska runt 60 terawattimmar ersättas.
Men med gällande riksdagsbeslut har då utbyggnaden av den förnybara elen avstannat med början 2020 av den enkla anledningen att systemet med elcertifikat då börjar fasas ut för att helt upphöra 2035.
Subventionen av förnybar el via certifikaten gäller under 15 år. Detta är också ett av skälen till inte minst vindkraftsoperatörernas nervositet med att komma igång med sina byggen.
Efter 2020 blir det inte lika lönsamt. Alternativet är att elpriset höjs till den nivå som certifikaten bidrar med i dag. Vindkraftsoperatörerna kalkylerar ju med en intäkt på 70–80 öre per kilowattimme.
Det räcker alltså inte med att sitta still i båten och titta på kärnkraftens avveckling. Det krävs nya beslut långt tidigare för att säkerställa Sveriges elförsörjning 2030–2040.
Och när man då ändå sätter sig vid det rensande bordet kan det vara värt att fundera över om svenska elkonsumenter ska subventionera svensk export av förnybar el. Och om man kommer fram till att kärnkraften ändå behövs, ska staten då försvåra nybygget med dagens extraskatt – effektskatten – som belastar kärnkraften med cirka 6 öre per kilowattimme?
Den lär vara unik i energivärlden, men det vill ingen tala högt om.
Bengt Byström, Östersund
Senaste kommentarerna:
Skrivet 21 feb 2012 09:09 Hållbar energipolitik (Ej registrerad)
Äntligen en insiktsfull artikel om våra framtida energi behov och inte en massa åsikter baserade på skrämsel"fakta". En energi överenskommelse över blockgränserna är det mest hållbara för Sverige. Det kan inte vara som nu att partier som ligger på gränsen att komma in i nästa riksdag skall sätta dagordningen för den framtida energipolitiken. Centern och Vänstern vet vi inte ens om dom finns i riksdagen efter nästa val.
Skrivet 21 feb 2012 10:15 Lars Mämpel M (Ej registrerad)
Tack för den sakliga upplysningen om hur det verkliga läget är med Sveriges energiförsörjning i framtiden. Jag har länge hävdat att behovet av kärnkraft kommer att kvastå under många år för att trygga energiförsörjningen och förse den energitunga basnäringen i Sverige med billig och säker energi. Där delar jag Stefan Löfvens åsikt till fullo. Det innbär att nuvarande reaktorer måste bytas ut efter hand som de faller för åldersstrecket. Sverges två fräschaste reaktorer står helt intakta i Barsebäck som ett monument över Sveriges största kapitalförstöring i modern tid. Nedmontering ska påbörjas 2020. Sedan ska Kävlinge kommun bygga bostäder på platsen. Jag har pratat med Eons kärnkraftschef Ingemar Engkvist om möjligheten att starta dem. Visserligen skulle elenergin behövas för Öresundsregionens fortsatta expansion men han anser att det är ett politiskt vågspel att ge sig in i en uppstart. Nu sker expansionen där till stor del med Naturgas från Danska Nordsjöfälten.
Skrivet 21 feb 2012 17:18 Marcus Eriksson, (Fp) (Ej registrerad)
En väldigt bra och informativ insändare som verkligen slår huvudet på spiken. Självfallet ska ny kärnkraft ingå i den framtida energimixen. Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) har redan erbjudit mark till nya reaktorer. En möjlighet om den den politiska viljan finns är som tidigare kommenterats att starta upp reaktorerna i Barsebäck. Att förnyelsebara energikällor inom ett långsiktigt perspektiv kunna utgöra ett komplement till kärnkraften för att förutom detta även globalt sett få ned användningen av fossila bränslen är minst ut sagt naivt. Sveriges energiproduktion är nästan helt koldioxidfri, något som gör oss unika, tack vare vattenkraften och kärnkraften.
Skrivet 21 feb 2012 18:20 MH (Ej registrerad)
Bengt Byström!
Även ny kärnkraft har ett pris som skall betalas av någon, alltså elkunderna!
Menar du att ny elproduktion som är förnybar och som subventioneras ej är ok att exportera, men ny kärnkraft som även den kommer att ha höga konstnader, troligtvis högre kostnader än förnybar elproduktion, den är okej att exportera?
Tycker att de är lite naivt att påstå att kärnkraften skulle vara konkurrenskraftig, när det mesta pekar på att den kommer att bli dyrare än alternativen, säkerhetskrav, miljökrav, ansvartutkrävande/försäkringskostnder, mm talar för att kostnaderna kommer att stiga än mer för ny kärnkraft och ge ett pris högre än förnybar energi inkl elcertifikat.
Skrivet 21 feb 2012 18:55 (MH) Till Lars Mämpel (Ej registrerad)
Förespråkare av mer kärnkraft glömmer hela tiden det finns flera sidor av Kärnkraften som verkar vara alldeles för komplicerade att ta med i sin argumentation. Är det månne för att det skulle ge en negativ bild av det budskap som de vill förmedla?
Lars Mämpel talar om kärnkraften som att den är självklar bara för att den finns i det Svenska energisystemet. Men varför den är ifrågasatt belyser han intet. Kom igen Mämpel, flera politiska partier är emot kärnkraften och vill att den skall avvecklas just pga av att den inte är en lånsiktig energikälla, som dessutom är väldig komplex. Japan är ett tydligt bevis på att de satsade för storskaligt på en energikälla som de nu sitter fast i, utan att veta vad de skall göra med den, opinionen i omöjliggör fortsatt satsning och drift av kärnkraft på de flesta håll i japan. Det finns väldigt starka argument mot kärnkraft, just därför är idag Barsebäck nedstängt pga dess närhet till befolkningarna i Sverige och Danmark som drabbas vid ev haveri
Skrivet 22 feb 2012 10:16 Bengt Byström (Ej registrerad)
Signaturen MH tycker att jag är lite naiv som påstår att kärnkraften är konkurrenskraftig. Det är en något märklig beskyllning när jag inte på en enda rad i min debattartikel har gjort någon som helst jämförelse när det gäller de olika kraftslagens konkurrenskraft. MH har helt missat min poäng, som går ut på att oavsett vilka kraftslag som väljs i framtiden så måste nya energibeslut komma tämligen snart.
Skrivet 22 feb 2012 23:33 MH (Ej registrerad)
Ställd till Bengt Byström
Min tolkning kanske är felaktig, i så fall ursäkta, men den underton som framställs i din artikel är att förnybara energikällor har ekonomiska problem och därför behöver subventioneras. Vad är i så fall alternativet till de förnybara energiformerna som subventioneras och exporteras?
Finns det någon energiform som kan ersätta de under utveckling förnybara energikällorna som är konkurrenskraftigare?
Och vad innebär detta för den fortsatta utvecklingen av förnybar energi, om man satsar på alternativ till subventionerad förnybar energi för att undvika framtida elbrist?
Berör Energimyndigheten något om detta?
Skrivet 23 feb 2012 09:19 Bengt Byström (Ej registrerad)
Nej, det finns inte heller någon underton i min debattartikel om ekonomiska bekymmer för produktionen av förnybar el. Däremot är det allmänt känt att den subventioneras och sedan starten 2003 har de mesta pengarna gått till värmekraften och resten har vind och vatten delat på.
Jag citerar Energimyndighetens "Elcertifikatsystemet 2011", sidan 23:
"Producenterna som bedriver elproduktion med förnybara energikällor erhåller ekonomiskt stöd genom att sälja elcertifikat. Stödet betalas via elkundens elräkning och bidrar till att elproducenterna i allt större utsträckning väljer att satsa på förnybara energikällor. År 2010 var den genomsnittliga kostnaden för en elkund 6,3 öre per kWh...
...Under 2010 gav elcertifikaten producenterna av förnybar el en intäkt på cirka 4,6 miljarder."
Till detta kan noteras att kärnkraften 2010 betalade in nästan lika mycket i "effektskatt" - unik för Sverige - till staten.
Ett gott råd: Läs Energimyndighetens rapporter!
Skrivet 23 feb 2012 18:51 MH (Ej registrerad)
Ställd till Bengt Byström
Din artikel belyser frågan om framtidens energiproduktion och den energiproduktion som vi har i dag som börjar bli gammal och uttjänt. Det kommer enligt Energimyndigheten att bli energibrist om ingenting görs utöver rådande utbyggnad av ny energiproduktion.
Beslutsfattarna skall samtidigt (vilket det står i din artikel) fundera över om det är värt att konsumenterna av el skall subventionera ny förnybar energiproduktion.
Troligtvis uppförs då ej förnybara elenergiproduktion om den inte subventioneras, det är just därför den subventioneras, för att den skall få bättre ekonomiska incitament att etablera sig.
Vet inte riktigt om det framgår i artikeln, men är det inte motsägelsefull av beslutsfattarna att eventuellt ta bort subventionerna till nackdel för utbyggnad av förnybar energiproduktion som vi samtidigt är i behov av?
Skrivet 23 feb 2012 20:49 Kreti pleti (Ej registrerad)
Hur kan man exportera energi när myndigheten menar att det kommer att bli brist på energi?
Då är det väl bra att ny energi subventioneras, så att den kan byggas ut och säljas till utlandet, då tjänar ju Sverige pengar!
Skrivet 24 feb 2012 22:46 Bengt Byström (Ej registrerad)
Det förefaller som om signaturerna MH och Kreti Pleti börjar hålla med mig om att det krävs långsiktiga och gärna breda energiöverenskommelser inom en inte alltför avlägsen framtid.
Men ett klarläggande: Elbristen uppstår inte i närtid. Vi har redan nu ett exportöverskott, mycket tack vare god tillgång på vattenkraft. Överskottet kommer enligt Energimyndigheten att öka för att 2030 nå 23 TWh. Detta under förutsättningen att vatten- och kärnkraften levererar normal produktion. Om kärnkraften upphör av ålderskäl runt 2030 och senare eller avvecklas tidigare måste den kompenseras av andra energikällor. Det är då viktigt att det skapas förutsättningar för dessa alternativ och de besluten måste tas i rimligt god tid innan kärnkraften fasas ut.
Alternativer är att elpriset höjs så att politiker och andra kan rulla tummarna och titta på. Men vem räknar då på konsekvenserna för landet Sverige?
Nu får MH och Kreti Pleti läsa statistik och rapporter själva.
Skrivet 25 feb 2012 14:25 MH (Ej registrerad)
Till Byström!
Man kan väl konstatera kostnader för ny energi är hög oberoende typ av energiform, och att subventioner är viktiga för att nya energiformar skall kunna etablera sig.
Så inlägget att beslutsfattarna skall fundera om konsumenterna skall subventionera elen är irrelevant, snarare en opinionsbildande dimridå och att visa på artikelförfattarens ställningstagande i frågan!