Hur ska Östersund få goda skolresultat?
Det genomsnittliga meritvärdet för elever som avslutade årskurs 9 i Sverige förra året låg på 210,6 poäng av 320 möjliga. I Östersund låg snittet på 205,8, och har sjunkit från 210,1 sen 2007.
Relaterat
Även i jämförelse om andel elever som ej uppnått godkänt i ett eller flera ämnen, ligger Östersund under rikssnittet. Det samma gäller behörighet att söka de flesta gymnasieprogram.
Ett ljus i mörkret är att länets flickor klarar sig väl i grundskolan, till och med bättre än rikssnittet.
Tyvärr uppvägs det av att pojkarna ligger hjälplöst efter. Pojkarna som gick ut förra sommaren hade 189,4 i genomsnittligt meritvärde. Det är drygt 10 poäng lägre än för alla svenska pojkar i åldersgruppen.
I tider som dessa väljer Östersund att genomföra en stor besparing inom skolan. Detta trots att Östersund i jämförelsen Måttbandet 2007 hade lägst kostnad per invånare för skolan av de åtta jämförda kommunerna. Enligt forskningen finns det generellt inget tydligt samband mellan kostnad för skolan och kvalitet i densamma. Det som dock är klart är att ju yngre barnen är, desto större är behov av god tillgång till personal, både emotionellt och inlärningsmässigt.
Barnen i behov av skolbarnomsorg är dem som drabbas hårdast av besparingarna. Enligt Skolverket låg hösten 2010 rikssnittet för antal barn/heltidsanställd inom fritidsverksamhet på 21,5. I Östersund låg den siffran på mindre smickrande 25 barn/heltidsanställd. Och den siffran kommer genom besparingarna att stiga. Vid en inspektion 2007 påpekade Skolinspektionen just den låga personaltätheten inom Östersunds kommun skolbarnomsorg. Nu planeras indragningar på drygt 20,5 procent på fritidspedagogernas tjänster.
Hur har kommunen tänkt vända trenden av siffror under rikssnittet för de som går ut grundskolan?
Hur ska lagkravet enligt LGR-11, att ”erbjuda en fritidsverksamhet som stimulerar varje elevs utveckling och lärande, och erbjuda en meningsfull fritid och rekreation” uppfyllas?
Östersunds skoluppror genom William Wallström
Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 feb 2012 05:25 Charlotta (Ej registrerad)
Varför ska det vara så att vi som bor i det här länet ska vara "nöjda" med lite? Varför ska barnen som bor här inte kunna få möjligheten att få gå i en skola som tillhör de bästa? Hur kommer det sig att personer som tidigare kämpat för barns rätt till bra skola , nu som beslutsfattare kämpar MOT detta? Vad gör makt med människor? Inte något till det bättre...
Skrivet 20 feb 2012 11:38 Pernilla Magnusson (Ej registrerad)
Skrämmande siffror! Hur länge ska den här typen av ogenomtänkta politiska beslut få fortgå? Kortsiktiga ekonomiska besparingar som i ett längre perspektiv kommer leda till gigantiska kostnader för kommunen. En tanke... vad händer om pojkarnas skolresultat fortsätter att försämras. Flickor klarar grundskolan och når gymnasiebehörighet, genomför gymnasiet och väljer att studera vidare. Flickor i Jämtland har redan nu en ökad benägenhet att flytta från hemkommunen. Innebär då detta att vi i framtiden kommer få en kommun där vi har en stor andel pojkar som ej klarar grundkolan, ej genomför den gymnasiala utbildning och därigenom ej har möjlighet att söka till högre utbildningar på universitet runt om i Sverige och därmed också blir kvar i hemkommunen = braindrain...
Skrivet 20 feb 2012 12:40 Anja (Ej registrerad)
Östersunds kommun har själva konstaterat att besparingsbesluten riskerar att resultera i att fler antal barn och familjer kommer att behöva ytterligare stöd och hjälp. Rycker ansvariga politiker bara på axlarna åt detta? Varför glömmer de bort att det är barn/familjer som kommer att få lida och må dåligt? Och i ekonomiska termer, vad kommer det egentligen att kosta på längre sikt? Det är pengar som vi istället kan använda till att göra rätt saker från början - att satsa på en riktigt god skola för våra barn!
Skrivet 20 feb 2012 18:17 Åsa (Ej registrerad)
Kommunen lutar sig ofta mot de kvalitetsredovisningar som genomförs och menar att vi föräldrar är oerhört nöjda med skolan. Det är nog korrekt. Vi beundrar ofta skola och personal för deras förmåga att driva verksamheten men så länge skolan inte prioriteras, vilket ytterst handlar om resurser och satsningar, går det inte att gömma sig bakom mätningar när många barn i realiteten kämpar med sjunkande resultat och en ökade ohälsa. Den skolpolitik som förs i kommunen är oacceptabel.
Skrivet 20 feb 2012 21:16 Anders (Ej registrerad)
Rektorerna är de som är ansvariga för skolans kunskapsresultat så när resultaten sjunker är det i första hand rektorerna man ska titta på.
Skolverket gjorde inspektion på Vallaskolan 2009 och anmärkte då på att rektorerna bedrev för dåligt arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas resultat. Tittar man i den senaste kvalitetsredovisningen från Vallaskolan som är det dokument som beskriver hur man arbetar med just kvaliteten på skolan så står där ingenting om någon systematik i arbetet med att förbättra elevernas resultat. Det står "Pedagogerna diskuterar regelbundet både med eleverna och kollegorna kring kunskaper och bedömning". Mycket snack och lite verkstad.
För att hejda den nedåtgående trenden så ska man "Påbörja arbetet med att för eleverna tydliggöra den nya läroplanen med kursplaner så att elevernas förståelse för målen och kunskapskraven ökar". Det är alltså eleverna som ska skärpa sig, inte rektorerna.
Skrivet 20 feb 2012 21:32 Matts (Ej registrerad)
Ska man tänka långsiktigt så är det viktigt att göra rätt från början. Att inte ge barnen förutsättningar att få en bra skolstart och skolgång är stöld. Jag tillbringade en dag med min son i en förskolklass på Valla skolan och redan nu med full bemanning räcker inte vuxenstödet till. Speciellt på rasterna får de "stökiga" barnen mycket mera utrymme att förstöra för att pedagogerna helt enkelt inte hinner vara överalt på skolgården. På lektionerna jobbar barnen flitigt men det är ständigt händer i luften för att få hjälp och stöd av en pedagog som omöjligt kan hinna med alla. Att ta ifrån barnen den vuxentryggheten är ren stöld. Ska man ha ett långsiktigt tänk i en kommun, som man bör ha, kan man inte fuska då man ska bygga grunden. Då rasar det ganska fort. Tänk om, tänk långsiktigt- det vinner alla på. Hela grundskolan är en investering, inte en kostnad det borde kommunen prioritera. skärp er skolpolitiker, skolan är inget aktiebolag med kvartalsrapport.
Skrivet 20 feb 2012 22:37 YN (Ej registrerad)
Härligt med lite sifferfakta!!! Det här torde vara svårt att ducka för, politiker. Kan ni nu, politiker som tar beslut i denna fråga, vara så artiga att svara oss medborgare på VAD ni tänker göra åt detta...
Vi vet ett svar redan, fler barn = färre slantar...
Vad har ni mer?
Skrivet 20 feb 2012 23:31 Sur Jämnt (Ej registrerad)
Om det är till någon glädje är Krokoms kommun ÄNNU SÄMRE! På bara några få år (som ett sammanträffande under Krokomsalliansens styre) föll kommunen från någonstans runt plats 40 till plats 218...
På skolverket finns massor med intressant statistik. Läs gärna den. Tjänstemännen på BuN känner till detta men de vill inte gärna prata om resultaten och om vad de skulle kunna innebära.
Jag hoppas och ber att detta bara är början och att det finns mycket mer engagemang bakom. Det är en ytterst viktig fråga och det jag ser från vår skola är inte enbart positivt, det är lätt att förstå varför barn med högutbildade föräldrar klarar sig bättre... man får vara lärare hemma själv för att kompensera för den undervisning som inte ges.
Skrivet 21 feb 2012 21:21 Realist (Ej registrerad)
Höj kommunalskatten och satsa pengarna på skolan! Se där, problemet löst.
Skrivet 22 feb 2012 22:42 TR (Ej registrerad)
Fakta som talar för sig själv och som den senaste veckans artikel från lärarförbundet visar så är Östersunds kommuns skolresultat på väg ner så vi lever lite på gamla meriter. Snart ser det värre ut om vi inte gör något.
Frågan man ställer sig, helt naturligt, hur rimmar besparingar och neddragningar med detta?