Han var det kalla krigets störste hjälte
På dassigt svartvita bilder flimrade han förbi i svensk televisions barndom. Jurij Gagarin blev den 12 april 1961 världens förste rymdfarare.
Relaterat
Artikelbilder
Han var Sovjetunionens och det kalla krigets stora hjälte. I dag är det 50 år sedan Jurij Gagarin blev världens förste rymdfarare.
Sovjetunionen hann före USA. Öst stod mot väst. Kommunism ställdes mot västerländsk demokrati. Prestigen var enorm.
Den 13 augusti samma år restes Berlinmuren. Järnridån gick ner. Ett år senare nådde det kalla kriget sin kulmen under Kubakrisen.
Med Jurij Gagarins lyckosamma rymdskutt lyfte ryssarna fram både sin teknik, vetenskap, militära styrka och framförallt: En mänsklig hjälte att visa upp för omvärlden.
USA vann slaget om atombomben men förlorade rymdforskningens första rond. När en leende Jurij Gagarin visades upp på Röda Torget 1 maj, var det ett kvitto på sovjetisk framgång. Propagandamaskinen levde sin bästa tid.
I USA satt tillknycklade amerikanska politiker och rymdtekniker med lång näsa. De var på efterkälken.
Dåtidens rymdfärd slog världen med häpnad. 1960-talet kantades sedan av en rymdkapplöpning där öst och väst slogs om att vara störst, bäst och nå längst.
Egentligen var det bisarrt. Här satsades astronomiska belopp som ingen människa egentligen hade någon nytta av. Men givetvis var det ändå bättre att fajten låg här och inte utkämpades i ännu ett regelrätt krig.
Jurij Gagarin blev stor även i Sverige. Visserligen bleknade glorian i takt med att även USA fick upp sina raketer. Men precis som Neil Armstrong för alltid förknippas som den förste på månen, kan ingen ta ifrån Jurij Gagarin hans bedrift.
I dag är det 50 år sedan. Jurij Gagarin lever inte längre. Men för oss som såg de knastriga tv-bilderna på den ryske kosmonauten är händelsen lika tydlig som våren 1961.
