Efter ÖP:s avslöjande: Nu krävs förändringar
Östersunds kommun har inte gjort sitt jobb i uppföljningsarbetet
med hur ensamkommande flyktingbarn mår och behandlas. Det här visar ÖP:s avslöjande från i lördags. Efter ÖP:s artiklar lovar visserligen kommunen att flyktingboendet granskas på nytt, men varför ingen agerat tidigare är en gåta.
Relaterat
Ensamkommande flyktingbarn har farit illa. Bov i det dramat anses vara den konsekvenspedagogik som används på boendet. Signalerna är sedan länge kända inom Östersunds kommun. Kommunen initierade därför en utredning. Var konsekvenspedagogiken rätt arbetssätt för en framtida utslussning av ensamkommande flyktingbarn i det svenska samhället?
Utredningen svarade ja, men under förutsättning att personalen gavs grundligare utbildning.
Kommunen lät sig nöjas. Det var ett misstag. ÖP:s lördagsartiklar visade nämligen att pedagogiken som används haft inslag av kollektiv bestraffning och att flyktingbarn inte fått äta i den omfattning de själva velat. Har måltider missats, har de hänvisats till smörgåsar.
Frågan är om den av kommunen beställda utredningen verkligen reste obekväma frågor nog för att påvisa flyktingbarnens reella verklighet?
Efter ÖP:s artiklar aviseras förnyad granskning av boendet, men varför gjordes ingen uppföljning från maj 2009 tills nu? Framför allt då kommunen misstänkt att allt inte varit hundraprocentigt bra.
I artiklarna framkommer att motsvarande boende i Skellefteå använt sig av ett mot individen mer inriktat arbetssätt. Skellefteå var också förebild för Östersund innan flyktingbarnen anlände. Någonstans på vägen gick de båda Norrlandskommunerna ändå åt varsit håll ifråga om pedagogiskt val.
Ensamkommande flyktingbarns behov måste sättas främst vid valet av arbetssätt. Här verkar tvärt om Ung Integrations anställdas utbildningsstatus ha styrt. Kollektivet har varit det viktigaste – inte individen.
Utifrån att flyktingbarnen ska ut i ett svenskt samhälle där det mesta tvärt om går ut på individuellt tänkande och att klara sig själv – känns nuvarande arbetssätt därför tveksamt.
Den intervju med en afghansk flykting som ÖP publicerade i lördags visar också på ett viktigt fenomen. På rak fråga om boendets regelverk hjälpt mannen integreras enklare in i Sverige, blev svaret ett distinkt nej. Det om något manar till eftertanke om att förändringar nu måste vidtas.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 13 apr 2010 07:47 Signe (Ej registrerad)
Konsekvenspedagogik har inget att göra med kollektiva eller individuella bedömningar. Pedagogiken är ett förhållningssätt och inte en metod där ungdomarna lär sig tänka innan de handlar då alla val får antingen bra eller dåliga konsekvenser, precis som för oss alla andra i samhället. Som det verkar är det inte någon på ÖP som tagit sig tid (brist på intresse?) att undersöka vad konsekvenspedagogiken innebär. Pedagogiken är bla väldigt stor i Norge där många skolor och dagis arbetar utifrån förhållningssättet.
Jag trodde ÖP var en nyhetstidning och inte skvallerpress med osakliga uppgifter. Ta er tid att göra en artikel istället som inte vinklas åt ett håll. Bla så skulle ni kunnat prata med en idag anställd personal och en ungdom som idag bor på boendet, stälelt för personal och ungdom som slutat/flyttat för över ett år sedan.
Skrivet 13 apr 2010 15:28 Anna Nym (Ej registrerad)
Såhär kan vi inte behandla flyktingbarnen. Jag föreslår att man inkvarterar barnen i anslutning till något äldreboende så att dom blir bättre behandlade.