Fel av EU att lägga sig i svensk rovdjurspolitik
Vargfrågan är som ett minfält. Ingen vet var det briserar härnäst. I veckan detonerade det igen då Svenska Jägareförbundet gick ut på DN Debatt under parollen: ”Nu återstår bara konflikt om de svenska vargarna”.
Relaterat
Jägareförbundet anklagar nu öppet miljöorganisationerna för att köra över landsbygden och regeringen för att ha gett efter för EU:s överstatlighet. Vilket man kan ha förståelse för.
Vargen är det svenska rovdjur som väcker starkast känslor. Den var på randen till utrotning under 1970-talet. Nu finns totalt cirka 200 vargar i landet.
Men detta har inte skett problemfritt, för den vargdebatt som samtidigt följt i spåren, har många gånger varit allt annat än civiliserad.
Ett konfliktområde där stad står mot landsbygd och olika naturintressen ställs mot varandra, har gjort det svårt att få gehör för logiska argument och kompromisser.
När EU-kommissionen nu också blandat sig i svensk rovdjurpolitik och i princip stoppat licensjakt på varg, har det gått för långt.
Roten till denna inbladning är ett EU-direktiv som talar om samma förordningar i nordiska skogar såväl som i södra Europa. Direktivet är orimligt och borde ha reformerats för länge sen.
Den svenska rovdjurspolitiken har dessutom varit relativt framgångsrik. Tjuvjakten har drastiskt minskat enligt siffror från Världsnaturfonden. För licensjakten på varg har medfört en ökad förståelse och acceptans för rovdjurpolitiken. Framför allt där människor lever med varg in på knuten. Vargpopulationen har då successivt kunnat öka under kontrollerade former.
De flesta är också positivt inställda till en genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige. Hur många vargar som sedan behövs för en livskraftig stam på sikt, tvistats det däremot om. Men på det stora hela har det ändå gått åt rätt håll.
Därför är det olyckligt att Sverige inte får behålla självbestämmandet över rovdjurspolitiken. Att beslut som rimligen borde ligga på lokal nivå flyttas till Bryssel är oacceptabelt. Detta område borde EU hålla sig långt borta ifrån.
Då behövs att ansvariga politiker orkar stå upp och vara tydlig. Tyvärr har miljöminister Andreas Carlgrens (C) villrådiga dubbelspel i vargfrågan bara förvärrat situationen.
Att försöka vara alla till lags samtidigt, fungerar inte. Det skapar bara en massa otydlighet och leder till ogenomtänkta åtgärder. Bättring krävs.
Till sist: Det finns inget motsatsförhållande mellan en livskraftig vargstam och att värna människors villkor för att kunna bo och verka på landsbygden.
Den insikten måste alla vargdebattens inblandade parter komma till, och det rätt snart.

















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 sep 2011 09:28 Kenneth Erikson (Ej registrerad)
Dörren öppnad på glänt.
Det är omöjligt att längre låtsas som om inte konflikterna om aktuell rovdjurspolitik inte existerar, därför är dagens ledare bra. Den tar också upp flera bekymmer med politiken men flera fakta utelämnas också, t.ex. Vargen canis lupus lupus är inte globalt utrotningshotad, den varg som fanns här i Skandinavien utrotades helt, återkomsten av 3 vargar som vandrade in från Finland och slog sig ner i Värmland/Norge (myndigheternas version) är mindre sannolik är att de blev inplanterade av mänsklig hand, "vargstammen" idag har okänt ursprung, de kommer inte från Finland/Ryssland (läs denna Norska DNA undersökning: http://www.alpha-gruppen.com/artikler/dna_analysis.htm ),
Skrivet 8 sep 2011 13:56 Kenneth Erikson (Ej registrerad)
Dörren på glänt 2, fortsättning på exempel:
Idag finns 300-400 vargar i landet enl. officiella uppgifter, "vargarna" i landet har hundblod i sig och speciellt de som senast invandrat enligt Finska och Ryska uppgifter (trots det benämns de genetiskt viktiga), vetenskapen kan inte visa att vargen är nödvändig i det ekologiska systemet, staten satsar 5-10 miljoner årligen för att sprida ofullständiga och falska uppgifter om rovdjuren (våra barn hjärntvättas), varg sprider dvärgbandmask effektivast av alla vilda landlevande djur, och ingen som blir berörd av varg vill ha dem omkring sig. Slutligen, avslutningen på ledaren saknar helt relevans med verkligheten. Tvärtom är en samexistens med varg omöjlig med ett liv som tamdjursägare på landet. Om detta vittnar våra dagstidningar landet runt dagligen.
Skrivet 8 sep 2011 17:54 DagL (Ej registrerad)
EUs inblandning är olycklig. Sverige har haft en framgångsrik vargpolitik. Från utrotad till väletablerad, livskraftig och ohotad stam på tre decennier. Tjuvjakten har minskat. Den genetiska situationen har förbättrats. Vargforskningenen och lägeskontrollen är bra. Statsmakterna har ett ambitiöst program för fortsatta insatser.
Då framtingar EU ändringar i licensjakten och det tillfälliga taket, som ändå skulle omprövats 2012. Dessa komponenter minskar inaveln och förbättrar vargens status, de genetiskt värdefulla vargarna skyddas och frekvensen av de andra minskar. EU tolkar paragrafer och inte dess syften: att styrka ett sällsynt djurs ställning. Vad värre är polariserar EU-ingripandet en redan onödigt polariserad debatt. Naturvårdsdebatten fokuserar tid och resurser på varg istället för angelägnare uppgifter.
Skrivet 8 sep 2011 21:38 Roger Engstrand Bettna (Ej registrerad)
Inledningen av ledarartikeln sprider en felaktig bild av vargens historia i Sverige: Vargen har aldrig varit utrotningshotad, det finns minst 200000 i eurasien. Däremot har den gamla "skandinaviska stammen" av varg varit utrotad sedan mitten av 1800-talet och fram till mitten av 1970-talet då en varg mycket mystiskt dök upp. Det är viktigt att säga detta eftersom rovdjursvännerna ofta framför att "ingen människa har blivit dödad av varg de senaste 100 åren i Sverige". Nej just det - och inget annat heller. Finns det ingen varg så är det inte så lätt att bli dödad av en!
Skrivet 8 sep 2011 22:45 småviltsjägare (Ej registrerad)
Det är lätt att välja de fakta som gynnar ens intressen. Jag är tveksam om vetenskapen kan bevisa att människan är nödvändig i det ekologiska systemet. Vargen ställer till med problem för vissa och det måste man lösa på bästa sätt (skyddsjakt etc). Älg finns i Norge, Finland mfl varför ska vi ha den i Sverige då den förstör värden i skogen för mångmiljonbelopp varje år? Eller varför ska vi förresten ha skogsbolag som hugger ner skog och förstör mina svampställen, gräver diken som leder ut kvicksilver i sjöarna så fisken inte går att äta, förstör spelplatserna för tjädern jag vill jaga etc. Samma exempel finns om vargen, mer eller mindré begåvade från båda sidor. Hoppas på en mer nyanserad debatt där de värsta grodorna slängs i papperskorgen så man kan hitta en acceptabel lösning. Vargen utrotades när stora delar av befolkningen knappt hade mat för dagen. Om det i dagens Sverige finns människor som har svårt att få mat för dagen är det andra "vargar" som rår för detta...
Skrivet 9 sep 2011 08:06 Örjan (Ej registrerad)
Jakt på älg har vi ju eller hur småviltsjägare? Vargen utrotades skriver du, ja det kan man hålla med om, men då kommer en följdfråga, varför utrotades vargen? Jo därför att den ställde till ett elände för människorna. Nu finns de personer och organisationer som vill ha vargen tillbaka. Det blir samma sak nu, vargen ställer till stor skada och värre kommer det att bli. Regeringen böjde sig för EU vilket inte var så oväntat. Vi har en svag regering, men med en S regering med stöd av V och MP blir det ännu sämre vargpolitik. Grundproblemet är att vi är med i EU därför ska Sverige lämna EU omedelbart.
Skrivet 9 sep 2011 11:09 vad är vargen (Ej registrerad)
Tal om invånare och ekonomi, vardag är mindre synligt, vanligt än varg.
Är det allvarligt.
Mer vanligt är att nämna varg som orsak till problemen än finna diskussioner och debatter om hur vardag och ekonomi, lösningar är mer möjligt lösa modernt, i modern tid. Det är mer vanligt, traditionellt? Spåra sagor tillbaka till forntiden än finna en debatt om möjliga moderna förändringar. Så oföränderlig (svår) har livsmiljö varit oss i norr att diskutera egen historia och därför framtid? Är det verkligen något att dölja. Möjligheter finns om viljan idag kan återfinnas gemensamt. Ögonen har vi idag på oss och det är inte varg vi då talar om. Ge landet en chans. Starta diskussionerna för att öppna upp samhället. Ja, vi är ett samhälle om så med tio träd femton vargar och tre invånare. Men vi är det inte om vi inte klarar göra oss hörda. Detta är allt vad svar och lösning behöver vara. Inget tal från någon, ingen identitet i miljö. Hos människa som historia eller kultur. Det är dags nu.
Skrivet 9 sep 2011 12:21 Peter A (Ej registrerad)
Under 2010 dödade varg 210 tamdjur, merparten får, och 20 hundar. Bidrag utgår dels till den som vill inhägna sina djur, dels till den som förlorat djur. Att kalla detta "stor skada" är löjeväckande. Att påstå att människa och varg inte kan existera sida vid sida i naturen är beklämmande naivt. Jag tycker det var bra att EU satte ner foten. Vi måste sluta ömka för de stackars jägarna.
Skrivet 9 sep 2011 14:24 kicki (Ej registrerad)
Svar till Peter A, Bra sagt, jag håller med....
Skrivet 10 sep 2011 12:00 Kenneth Erikson (Ej registrerad)
Ansvarsfullt?
Dagligen läser vi i länets tidningar om ekonomiska brister inom vår offentliga verksamhet. Bidrag är en kostnad för staten, dvs. genom alla våra betalda direkta och indirekta skatter. Och det gäller även EU medel. Därför är beslutsfattare tvungna att prioritera, pengarna räcker helt enkelt inte till allt och allas önskemål. Utifrån den diskussionen vill jag gärna se vuxna argument för att slänga pengar på en onödig och orättfärdig rovdjurspolitik framför satsningar på skola, vård och omsorg, för att nu nämna något som ligger alla betydligt varmare om hjärtat än stora skadegörande och kostsamma rovdjur.
Skrivet 10 sep 2011 14:25 småviltsjägare (Ej registrerad)
Skillnaden förr och nu är att ett enda vargrivet djur då kunde orsaka svält och katastrof. Ett (eller flera) rivet djur nu innebär inte svält och eller familjens undergång, även om det naturligtvis är beklagligt. Det finns massor i samhället som kostar mycket mer skattepengar till lite eller ingen nytta (tunneln i Hallandsåsen för att tjäna 8 min tex). Att det finns personer och organisationer som vill ha tillbaka vargen kallas demokrati...
Skrivet 12 sep 2011 12:05 Kenneth Erikson (Ej registrerad)
Nej "småviltjägare".
Nuvarande rovdjurspolitik är ett resultat av en effektiv lobby för rovdjur. Det fanns troligen inte ens 10 personer Jämtland län som önskade vargen åter på 60-talet. Men med lobby som gav en fast tjänst på Naturvårdsverket som rovdjursansvarig fick Anders Bjärvall bestämma som han önskade. Det blev resor över landet för att övertyga befolkningen om att vi ska ha de stora rovdjuren åter. Det kallas för propaganda och tekniken har utvecklats till fullo med samma vinklade information på nätet (de5stora), speciellt formulerade skolböcker, besök på skolor för att sprida "fakta" till småskoleelever, inköp av utländska "färgade" TV program, särskilt rovdjurspositiva sändningar i radio (Naturmorgon) samt i TV (Mitt i Naturen). Allt med syfte att utmåla våra största skadedjur som viktiga.
Nej inte om svält, det handlar om ena partens åsikter och känslor emot den andres skador, förluster och kostnader. Anser du f.ö. att slöseri på ett håll försvarar slöseri med annat?
Skrivet 12 nov 2011 08:30 Lasse (Ej registrerad)
Djurfrågor är internationella eftersom djur inkl fåglar inte bryr sig så mycket om kommun- eller landsgränser. Därför har man internationella överenskommelser som man skrivit under exv som i EU. Vargen är förklarad hotad i Norden, det kan inte ni här på kommentarsplats ändra på, och Sverige har skrivit under det sk Art- och habitatdirektivet. Vår skyldighet är att skydda vargen som idag inte har gynnsam bevarandestatus. 200 eller 300 vargar räcker inte långt för detta. Rovdjur och rovfåglar är nödvändiga i våra ekosystem som har fungerat i miljontals år innan människan fanns. Det är ganska självklart att rovdjuren måste skyddas och nå livskraftiga stammar. Idag kör människan i oförstånd och i okunskap över naturen med följd att tusentals arter dör varje år. Tror någon att det är hållbart på sikt? Och fortsätt inte med skrönorna om att vargen är inplanterad eller äter skolbarn. Tack.