Passionslös regionprocess sitter fast i återvändsgränd
Tiden rinner ut för regionfrågan. Ett samgående mellan Jämtlands län och delar av Västernorrland ter sig allt mer orealistiskt.
Relaterat
Passionen och en hållbar vision om fördelarna saknas.
Frågetecknen tycks desto fler, vilket utmynnar i ökad politisk ambivalens.
Det är inget bra klimat för ett lyckligt politiskt äktenskap.
Kärlek utan glöd håller sällan. Därför känns det mindre angeläget än någonsin med en sammanslagning av Jämtlands län och delar av Västernorrland. Skepsis har funnit länge. Än mer efter det möte som hölls i Bispgården strax före jul, där länsrepresentanterna fick åka hem med oförrättat ärende. Orsak: Moderaterna i Västernorrland förmådde inte sätta ner fötterna. Ambivalensen var total.
Annars var det tänkt att mötet i Bispgården skulle räta ut frågetecknen. Nu blev de i stället fler. Ett nytt möte i styrgruppen är aviserat till 26 januari.
Frågan glider nu successivt politikerna ur händerna. Kanske är det lika bra. För med det stora regeringspartiet på riksplanet i form av Moderaterna, som inte alls bejakar den regionförstoringsprocess som nu pågår lite varstans, är det svårt tro mödan värd att ens lämna in några ansökningar.
Lägg till att de främsta ivrarna dessutom själva schabblat rejält i demokratihänseende. Varken Jämtlands regionråd Robert Uitto (S) eller hans landstingsordförandekollegor i grannlänet, Ewa Söderberg (S) och Per Wahlberg (M) har gjort hemläxan och tagit fram en hållbar vision för ett framtida Mittsverige. Vi svävar i ovisshet om projektets genialitet.
En åsiktsförklaring ska fram inför styrgruppsmötet 26 januari, men den kommer för sent och blir garanterat slätstruken. Det som även den statlige utredaren Mats Sjöstrand tryckt på, nämligen behovet av underifrånperspektiv, har definitivt inte tillgodosetts.
Jämtlandscenterns höststämma i november ställde ett antal krav: Säkerställande av Västernorrlands knackiga sjukvårdsekonomi, hur skattesatser slår och hur ett framtida skatteutjämningssystem ser ut för ett nytt Mittsverige. Inga svar syns ännu i stjärnorna.
Under december framkom också ett antal protester som visar att regionfrågan är kontroversiell. När drygt 150 jämtländska läkare uttryckte oro för länets framtida sjukvård efter en sammanslagning, var det ett tungt inlägg.
Delar av Jämtlands näringsliv satte också ner fötterna och såg inga fördelar med ett samgående.
Nu ska kommunerna dessutom säga sitt. Och enligt statlige utredaren Mats Sjöstrand måste alla, på båda sidor länsgränserna, säger ja om det alls ska bli något. Redan vet vi att varken Sollefteå eller Örnsköldsvik vill. Vill alla andra?
Nej, ett politiskt äktenskap under rådande klimat känns minst sagt osäkert. Projektet har nått en återvändsgränd. Frågan är om någon förmår vända på steken, eller om det ens är lönt?

















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 11 jan 2012 20:29 stig (Ej registrerad)
Kommentar; detta kan knappast beskrivas bättre. Vi kan inte gå in
i ovissheten utan reservationer och utan folklig förankring. Jämtlands län
har inget att vinna, som det hittills har "läckt ut". Det är skandal
att det är "läckor" som ska varna oss istället för öppen redovisning.
Det behövs en folkomröstning inte minst för att få folklig förankring
och därför att ivrarna för ett samgående med delar av Västernorrlad
saknar förtroende. Vi ska akta oss för att tillåta majoriteten vid kusten
få inflytande över vår sjukvård och skatter som i så fall blir högre.
Låt staten bli huvudman för sjukvården och lägg ner landstingen!
Mats Sjöstrand har lovat inte ta ställning på Landstingsnivå?
Skrivet 11 jan 2012 21:22 ÅP (Ej registrerad)
Man har till och med mars månad på sig att lämna in en ansökan om att få bilda en region.
Skrivet 12 jan 2012 22:31 Lars-Erik (Ej registrerad)
Hej Stig synd att denna debatt verkar sakna fakta och bara utnytjar räddsla och förvrängda påståenden.
Ledar skribenten har ioch försig rätt i att Landstingetvästernorrland har knackig sjukvårdsekonomi. Men vad skribenten då gömmer eller väljer att glöma eller möjligen inte vet är. LVN har i dag 3 sjukhus på en något större befolkning än Jämtland/Härjedalen.
Medelpad har ett sjukhus in i frammtiden. Både sollefteå och Övik har ansökt om medlemskap i Norranorrland. Således blir sjukvårds ekonomin som medelpad har med sig helt annurlunda och bättre än den nuvarande katastofen med 3 sjukhus!
Jag tror själv att det sämsta som kan hända Medelpad och Härjedalen / Jämtland är ett tvångsmedlemskap i ett Stornorrland med styrning från Luleå.
Att sedan stig blandar fantasier om denna gång statligsjukvård med en till dummhet snuddande patriotism är vi ju alla vana med.
För delar och nackdelar måste tas fram till förslaget MittSverige för åteminstonde jag vill veta vad jag väljer
Skrivet 12 jan 2012 23:02 stig (Ej registrerad)
AP; det förutsätter en folklig förankring och dessutom ska alla
kommuner i Jämtlands län och Västernorrlands län vara överens.
Folklig förankring kan bara erhållas genom folkomröstning och då
i Jämtlands län eftersom allt talar för att det är Jämtlands län
som förlorar, igen. Ska vi acceptera den utveckling som vi sett de
senaste åren?