Höga insatser vid Hormuzsundet
Förra måndagen beslutade EU:s utrikesministrar att införa ett totalt importförbud för olja från Iran. EU fryser också alla tillgångar som Irans centralbank har i EU-länderna. Beslutet kan i värsta fall slå tillbaka med full kraft mot EU:s vacklande ekonomier och ge svenska bensinpriser runt 20 kronor litern.
Relaterat
Sveriges utrikesminister, Carl Bildt (M), såg inte lycklig ut efter Brysselmötet 23 januari. Sanktioner i sig löser väldigt lite, konstaterade han i en tv-intervju och tillade: Risken finns att vi bara glider in i en konfrontation som kan sluta i krig. Det vill ingen. Därför måste vi också aktivera förhandlingsspåret.
På en punkt har Bildt fel – och det vet han, men måste tiga om: Det finns de som i högsta grad vill ha en väpnad konflikt med Iran. Det gäller Israels regering, och det gäller USA:s militära och politiska hökar. I stort sett samma etablissemang som drev igenom kriget mot Irak 2003 och sånär lyckades göra USA bankrutt på kuppen. För de obotfärdiga bombentusiasterna, och dit hör samtliga republikanska presidentkandidater, är det bara våld eller skarpa hot om våld som gäller.
Genom Hormuzsundet mellan Iran och Oman passerar runt 40 procent av världens oljeexport. Skulle farleden blockeras hotar en oljeprischock av väldiga mått. Oljeexperter varnar för en fördubbling av oljepriset, från dagens drygt 100 dollar per fat till uppemot 200 dollar vilket skulle kunna ge ett svenskt bensinpris runt 20 kronor litern. Detta vid en fullskalig kris, med flyganfall mot Iran som då kontrar med att blockera sundet.
Den uppseglande krisen beror till stor del på att Iran håller på att färdigställa en anrikningsanläggning som visserligen inspekteras av det Internationella Atomenergiorganet, IAEA, men som ändå bedöms kunna anrika uranet upp till den nivå där det går att använda till vapen. Hökarna i Jerusalem och Washington kan också med rätta peka på att de försök som hittills gjorts för att på fredlig väg få Iran att backa från sina kärnteknikprojekt inte lett någon vart.
Men, som Sveriges auktoritet på området, den förre IAEA-chefen Hans Blix, upprepade gånger påpekat är det osannolikt att USA:s president Barack Obama vill ha ett krig med Iran. Blix argumenterar liksom Carl Bildt för ett aktivt förhandlingsspår, där piska och morot blir lika viktiga beståndsdelar.
Inom kort möts representanter från Iran, EU, de fem stormakterna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland i Turkiet för att diskutera den uppkomna situationen. Som Hans Blix påpekat skulle det nu finnas en möjlighet att koppla Irans nukleära ambitioner till det israeliska kärnvapenförrådet, som i dag tros omfatta cirka 200 vapen. Ett kärnvapenfritt Mellanöstern skulle ofrånkomligt innebära en säkrare värld för oss alla.
Intill dess kan vi bara hoppas att Carl Bildts pragmatiska linje får gehör bland EU:s utrikesministrar.
