Major Anders Sundin: – Jag blir berörd
– Jag blir berörd, säger han.
Anders Sundin känner Gunnar Andersson sedan länge.
Dels via Fallskärmsklubben i Östersund och dels när Gunnar utbildade sig på militärskolan. Båda har arbetat på Livgardet i Stockholm.
Där finns Anders Sundin just nu.
– Vi har haft personalsamlingar för att prata om det som hänt. Vi har haft kondoleansböcker där folk har fått skriva och vi har haft kyrkan på området öppet, berättar han.
Anders Sundin har själv tjänstgjort i Afghanistan och i Mazar-i-Sharif – i området där Gunnar Andersson sköts till döds. Han kom hem i maj förra året.
– Jag har själv aldrig varit inblandad i några incidenter. Men situationen har blivit sämre efter att jag var där, säger han.
Han skulle våga åka tillbaka trots det som hänt.
– Ja, det skulle jag göra. Men först skulle jag ta mig en funderare. Det som hänt kan hända var som helst där vi har utlandsstyrkor. Det är en risk som man måste vara medveten om, säger Anders Sundin.
Återigen kommer diskussioner starta om Sverige ska delta med trupper i Afghanistan.
– På kort sikt kommer inget att hända. Det kommer att uppstå mycket politiska diskussioner. Det kan även bli svårare att få folk till utlandsstyrkorna – många kommer nog att tänka till en extra gång innan de åker, säger han.
Trots allt tror han på en framtid för Afghanistan. Att landet till slut ska få demokrati och lugn.
– Med stöd från internationella samfund så finns det ett hopp. Men det kommer att ta tid, säger han.





































































