Det är Högskoleverket som tillsammans med Statistiska centralbyrån, SCB, gått igenom hur arbetsmarkmarknaden väntas bli i framtiden. Bäst ser det ut för de som tänker satsa på exempelvis biomedicinska analytiker, läkare och förskolelärare. Däremot ser det mörkare ut för exempelvis jurister, socionomer och journalister. Men det väntas även bli överskott på ekonomer.

Varje år utbildas omkring 6 000 nya ekonomer på högskolor och universitet i Sverige. Samtidigt är det enligt rapporten få inom yrket som närmar sig pensionsåldern. Enligt Högskoleverket är det risk att det kommer att vara ett överskott av ekonomer de närmaste 15 åren.

Mittuniversitetet i Östersund är ett ställe i Sverige som har ekonomutbildning. Där är tongångarna positivare.

– Senaste siffrorna visar att många ekonomer som är utbildade vid Mittuniversitetet har fått arbete jämfört med andra lärosäten i Sverige. Vi har en stor fördel av att Swedbanks telefonbank ligger i Östersund. Många av våra studenter har haft extraarbete där vilket har gjort dem attraktivare på arbetsmarknaden. De har jobbat praktiskt vilket gör att de har mer kompetens och de kan även visa upp referenser, säger Anna Sörensson, programansvarig för ekonomiprogrammen vid Mittuniversitetet i Östersund.

Hon menar även att det generellt finns en fördel att läsa ekonomi vid universitetet.

– Det är extremt brett att läsa ekonomi. Det finns många arbetsuppgifter att välja på. Exempelvis läkare har många gånger bara en arbetsplats att välja på, säger hon.

Anna Sörensson menar också att en nyutbildad civilekonom inte ska vara kräsen vid den första anställningen.

– Det är viktigt att få in en fot på arbetsmarknaden. Sedan är det lättare att söka sig vidare, säger hon.

Peter Holmer och Alexander Schmidt läser första året på ekonomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund. Totalt är ekonomiprogrammet treårigt. De är inte rädda för arbetsmarknaden för ekonomer.

– För de som är duktiga finns det alltid arbete. Jag tror att det kommer lösa sig, säger Alexander Schmidt.

Peter Holmer tycker att man ska välja ett område som man är intresserad av i stället för att titta på vilka yrken som är bristyrken.

– Jag gjorde så. Det tror det är bäst att läsa något som man är intresserad av, säger han.

Inte heller Sandra Göransson och Jessica Dillner, som också går första året, är rädda för arbetsmarknaden.

– Sådana där prognoser brukar ändra sig. När vi är klara om ett par, tre år så är nog läget ett annat. Då är det kanske det är brist på just ekonomer. Jag ser bara fördelar med att utbilda sig till ekonom, säger Jessica Dillner.

Sandra Göransson utbildar sig till ekonom på grund av att hon tror att det går att få arbete inom det yrket.

– Jag hade inte utbildat mig till ekonom om jag inte sett möjligheterna med det, säger hon.