”För killar är det inte helt okej att plugga”
Duktiga flickor – och pojkar som inte vill plugga. ÖP har träffat elever på Wargentinsskolan för att höra vad de tycker och tänker om jämställdheten.
Relaterat
Oskar Garli, Lydia Tullsten och Brita Bergefors läser samhällsvetenskapsprogrammet inriktning kultur på Wargentinsskolan och har upplevt skillnader i lärares bemötande beroende på elevernas kön.Fotograf: Johan Lindeberg
– Den generella uppfattningen är tjejer är snälla, duktiga, och att killar är stökiga. Även om det inte är så, ger det en effekt, säger Brita Bergefors som läser andra året på samhällsprogrammet inriktning kultur på Wargentinsskolan.
Lydia Tullsten och Oskar Garli går i samma klass och har båda upplevt skillnader i bemötande från lärarna och en allmän föreställning om hur flickor och pojkar ska vara i skolan.
– För killar är det inte helt okej att plugga mycket, säger Lydia Tullsten.
– Förra året hade vi genomgång efter ett prov och läraren skrev upp på tavlan procentuellt hur det gått för tjejer respektive killar, jämförde resultaten och såg det som en könsfråga, säger Oskar Garli.
Att jämställdhetsarbetet skiljer sig mellan olika lärare är något de fått erfara.
– Vissa lärare är snällare med tjejer, lärare som tillhör den gamla skolan, som favoriserar tjejer och tycker att killarna ska sitta längst bak i klassrummet. Men lärarna är ju individer så det skiljer mycket mellan dem, säger Brita Bergefors.
I rapporten om skolans jämställdhet framkommer att flickor lägger mer tid, arbete och engagemang på skolan än vad pojkar gör.
– Kvinnor har inte kunnat utbilda sig så länge, så det kanske finns en skuldkänsla, att man måste ta vara på möjligheten, säger Brita Bergefors.
Hon tror även att flickor måste ha bättre betyg än pojkar och prestera bättre än dem för att senare kunna hävda sig i arbetslivet.
– Jag vet inte om det har försvunnit, men jag tror att det ser ut så, säger Brita Bergefors.
– Tjejer måste ha bättre betyg om de inte vill vara hemma och laga mat, säger Oskar Garli.
Om de ser till sin egen klass upplever de inte så stora skillnader mellan könen, varken när det gäller betyg eller beteende.
– De flesta som går samhälle kultur har valt linjen för att de är intresserade, de allra flesta är motiverade till att plugga. Visst finns det några som valt det för att sin kompis gjort det med det är inte många, säger Brita Bergefors.
– Alla är tysta, vi är en lugn klass oavsett kön, säger Oskar Garli.
Vad borde skolan göra för att öka jämställdheten?
– När vi har en inlämningsuppgift borde de lämnas in anonymt, så kön inte framgår. Lärarna borde få gå en kurs i jämställdhet. Det är hos dem det ligger hos, det är svårare för eleverna att påverka, säger Brita Bergefors.
Fakta/Bakgrund
Rapporten om jämställdheten i skolan
I går lämnande Anna Ekström, ordförande för Delegationen för jämtställdhet i skolan, Deja, över slutbetänkandet ”Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan till jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni.
Slutsatserna i rapporten är at pojkar och flickor får inte samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, flickor mår sämre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller.
I rapporten lämnas en rad förslag. Bland annat vill delegationen se en systematisk utvärdering av arbetssätt och metoder i skolan på motsvar-ande sätt som sker inom vården.
De presenteras tänkbara orsaker och förklaringar till att flickor sedan decennier presterar bättre än pojkar i skolan.
De bedömer att många pojkar riskerar att mötas av negativa förväntningar och tidigt lära sig hantera skolmisslyckanden, något som kan ha sin grund dels i föreställningar om att pojkar ofta presterar sämre, dels i pojkarnas genomsnittligt senare biologiska mognad.
Innan regeringen tar ställning till utredningsförslaget har ärendet skickats på remiss.
Källa: www.regeringen.se.























Senaste kommentarerna:
Skrivet 11 jan 2011 10:53 D (Ej registrerad)
Den utredare som igår presenterade betänkandet hade enligt mig en märklig syn på frågan. Hon yttrade bl a att om pojkar vill komma någonstans här i livet så måste de börja plugga lika mycket som tjejerna. Vad är egentligen att komma någonstans här i livet? Är det genom att ha högsta betyg i alla ämnen och sedan på högskola/universitet läsa högstatusutbildningar? Jag tror man måste vara mer ödmjuk inför frågan. Alla har olika mål i livet och de behöver varken ha något med studier eller framtida yrkesval att göra.
Har man reflekterat över utbildningsformen? Kan det vara så att utbildningsformen passar tjejer bättre? Skulle en förändring av utbildningssystemet kunna gynna pojkarna?
Trots kvinnors försprång i studier får man inte glömma det lönegap som finns mellan könen. Kvinnor tjänar 80% av vad män gör, tar man dessutom hänsyn till kvinnors deltidsarbete tjänar kvinnor bara 70% av det männen tjänar.
Skrivet 11 jan 2011 14:00 Glad mamma (Ej registrerad)
Bra att ÖP lyfter denna viktiga fråga!
Min son är sexton år, går i nian på en skola i Östersund och pluggar stenhårt.
Han siktar på att komma in på ett teoretiskt och krävande program på gymnasiet i höst.
Hela hans klass består av s.k. pluggisar varav killarna satsar hårdast.
Det är inte bara jakten på MVG, de vill skaffa riktig, bestånde kunskap.
Det är viktigt att lärare och skolledare vågar uppmuntra killarna, och så sker på min sons skola.
Han känner glädje och motivation och det är det viktigaste.
För övrigt var den här klassen en av de 14 bästa i Sverige i DN:s nutidsorientering. Det handlar i mycket hög grad om att skapa en miljö på skolan som är lugn och tillåtande.
Om studierna så småningom dessutom leder fram till ett intressant jobb som min son trivs med är det naturligtvis kanon!
Skrivet 12 jan 2011 12:29 D (Ej registrerad)
Utredningens resultat blir ännu mer intressant om man ser till detta inslag från rapport:
http://playrapport.se/#/video/2291456
Då killar får bättre betyg i idrott drar man således slutsatsen att undervisningsformen gynnar killarna, därför måste undervisningen förändras. Tänk om man hade resonerat på samma sätt om teoretiska skolämnen?