Beslutet kom som en chock
Beskedet om att sågen läggs ner kom som en chock och många Stugubor uttryckte sin oro för samhället och kommunen.
Relaterat
Artikelbilder
Inne på affären ICA Nära har ägaren Anna Svedberg läst om nyheten på op.se. – Jag törs inte tänka på vad det betyder, men det känns jätteoroligt. Vi byggde ut för tre år sedan och satsade jättemycket pengar min bror och jag, säger Anna Svedberg. Foto: Olof SjödinFotograf: Olof Sjödin
Vid sågen möter vi en veteran som är på väg till skiftet som börjar klockan 15. Men han hinner gå i pension före nedläggningen. – Jag var med och sågade första stocken här vid starten 1972, sedan grundaren Ragnar Pettersson fått mig att flytta hem till Jämtland igen, säger Gunnar Ericsson, Hovdsjö. Det är deppigt för ungdomen, men jag hoppas att de får bli kvar. Foto: Olof SjödinFotograf: Olof Sjödin
Vid 14-tiden på eftermiddagen står Jan Dahlén från Mårdsjön utanför ICA Stugun och diskuterar med Ingemar Jonsson, Höglunda när det får veta att det är slutsågat i Stugun till sommaren. Både har sågen som yrkesliv, men Ingemar har hunnit gå i pension efter att varit med sedan starten 1972 som virkesmätare.
– Det blir katastrof för Stugun, eftersom det är Jämtlamell som håller igång Ragunda kommun, säger Ingemar Jonsson.
– Jag ska upp dit om en stund för jag börjar klockan tre. Jag kör hjullastare där, säger Jan Dahlén, som därefter blir fundersam och tystnar.
Både vittnar om vad Jämtlamell betyder för Stugun och hur sågen ger jobb runt om åt entreprenörer.
– Nu blir jag lite deppad. Det är nästan så jag börjar må dåligt och jag har ju pojken min där som kör hjullastare, säger Ingemar Jonsson.
Inne på affären ICA Nära har ägaren Anna Svedberg läst om nyheten på op.se.
– Jag törs inte tänka på vad det betyder, men det känns jätteoroligt. Vi byggde ut för tre år sedan och satsade jättemycket pengar min bror och jag, säger Anna Svedberg.
Jämtlamell beskrivs som ryggraden i både Stugun och kommunen. En verksamhet som ger många ringar på vattnet. Stuguns Svets & Mek, Jämt-Zäta Skogstransporter och Stuguns Lastvagnsservice är några exempel liksom skogsentreprenörer och åkerier som följer i Jämtlamells kölvatten.
– Helt otroligt för Jämtlamell är hela Stugun och utan Jämtlamell är vi ingenting. Det påverkar oss alla, för alla har någon anhörig som jobbar där, säger mackägare Carola Engström.
Men sedan repar hon mod och påminner hon om att det finns fler stora företag i samhället och pekar mot andra sidan vägen.
– Fujitsu Services AB och InfoCare Services AB har tillsammans 110 anställda. Men säkert påverkar det också mig, men många av mina kunder är genomresande. Jag tappade 50 procent av omsättningen under de åtta veckor som 87:an var avstängd i fjol.
Vid sågen möter vi en veteran som är på väg till kvällsskiftet som börjar klockan tre. Men han hinner gå i pension före nedläggningen.
– Jag var med och sågade första stocken här vid starten 1972, sedan grundaren Ragnar Pettersson fått mig att flytta hem till Jämtland igen, säger Gunnar Ericsson, Hovdsjö.
Gunnars förhoppning är att vidareförädlingen med torkar, hyvleri, måleri och annat som blir kvar ska kunna utvecklas.
– Det är deppigt för ungdomen, men jag hoppas att de får bli kvar.
Fakta/Bakgrund
Jamtlamells historia
Jämtlamell startade sågverk i Stugun 1972.
Grundare av företaget var entreprenören Ragnar Pettersson, bördig från Stugun.
Flera olika ägare har funnits med i bilden.
1980 gick finansmannen Mats O Sundqvist in som mindre delägare.
I början av 1990-talet blev han huvudägare till företaget.
2006 köpte SCA en mindre post av företagets aktier med möjlighet att ta över inom en femårsperiod.
I december 2007 tog SCA över företaget.
I februari 2010 bildade SCA Forest och Persson Invest ett gemensamt bolag Gallo Timber som äger sågarna i Stugun och i Gällö.
Jämtlamell har varit aktiv sponsor inom idrott, bland annat bröderna Mathias och Tobias Fredriksson inom längdskidåkning. Jämtlamell var en av huvudsponsorerna under VM i skidskytte 2008 i Östersund. Jämtlamell var också med att tillsammans med initiativtagaren Bengt Mona starta upp Fäviken Game Fair.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 12 jan 2011 07:22 Trött (Ej registrerad)
Ska bli spännande att se hur lojala Ragundabönderna är med bygden framöver. Om SCA får in nåt timmer från ortsborna..
Skrivet 12 jan 2011 08:08 krille (Ej registrerad)
Tyvärr är flera orter på landsbygden beroende av ett företag som ger arbeten och när det förtaget packar ihop så dör ochså bygden.
Detta är ett mönster vi har sett i många år och kommer förmodligen att fortsätta en lång tid till. Det måste till mycket tuffa politiska beslut för att vända utflyttningen från landsbygden till städer. Lär av Norge så kanske vi ochså har en landsbygd om 20 år.
Skrivet 12 jan 2011 08:45 Olaus (Ej registrerad)
Investeringarna i sågverk i Sverige sker vid kusterna just nu, bl a vid Varberg och Tunadal. Ändå sker ingen import av sågtimmer sedan år 2000, vilket intill dess kunde motivera kustnära placering.
Det bör rimligen vara en stor fördel att ha sågverket mitt i råvaran. Jag tycker inte vi jämtar ska misströsta i den här frågan.
Att rationalisera Gällö Timber bör vara mer rätt än fel. Summa minskas bemanningen med ca 12 personer inom företaget. Sågverket i Stugun producerar ju ganska blygsamt per anställd i jämförelse med andra sågverk, till exempel de i Bollstabruk och Munksund, sannolikt dock bättre än Vilhelminas och Holmsunds sågverk.
Att producera mycket per anställd är naturligtvis viktigt, men när det gäller sågade trävaror är priset på råvaran det avgörande. Då ligger Gällö Timber troligen geografiskt rätt.
Skrivet 12 jan 2011 09:19 Hoppfull (Ej registrerad)
Det är dags att plocka fram förnuftet.Använd den statliga investeringfonden och satsa rejält på ökad vidareförädling i Stugun.Bygg upp en tillverkning av bolster och mellanlägg som får till uppgift att försörja Bollsta Tunadal och Gällö.Varje arbetstillfälle är viktigt.Den skulle passa bra med tanke på transporter som ändå kommer att ske mellan verken.En uppmaning till företagsledningen satsa på att utveckla Stugun och inte på jobbcoacher.
Skrivet 12 jan 2011 09:24 Jämtlänning (Ej registrerad)
@OLAUS
Tyvär är råvarupriset för Gällö mycket högt. Högre än vad det var för Stugun men även högre än för Tjärnvik(Som också ingår i Gällö Timber)
Men Gällö har bra och duktig personal, som tillsamans med kloka investeringar har gett en av Sveriges lägsta produktinskostnader.
Skrivet 12 jan 2011 12:09 Inflyttad Kirunabo (Ej registrerad)
I en tidigare artikel sade fackordförande Knut Eriksson att tidigare ägare inte hade investerat i sågen. Inga investeringar betyder normalt att man går bakåt i verksamheten och förlorar konkurrenskraft. Nedläggningen verkar med andra ord vara planerad sedan länge. Vidareförädlingen kan vara en öppning men då måste det också investeras i nya produkter och maskiner. Om förädlingsgraden ökar så brukar det normalt bli lönsammare inom industriverksamhet.. Detta visas inte minst av LKAB vars pelletsverk är den stora kassakon i företaget.
Skrivet 12 jan 2011 17:45 V8 (Ej registrerad)
Så länge miljöpolitiken består i att höja energipriserna och att elda upp istället för att förädla skogsråvara så kommer vi att se den här utvecklingen.
Ta bort elcertifikaten. De ger konstlat höga priser både på el och på flis samt permanentar en dyr och ineffektiv elproduktion via vindkraft.
Lågt energipris i kombination med råvara i form av skog och malm har alltid varit Norrlands inlands pulsåder. Genom att höja transport- och energipriserna samt att via subventioner göra det mer lönsamt att elda upp än att förädla skogen så blir det så här.
Vi har de politiker vi förtjänar. Stoppa vindkraft och elcertifikat, satsa på kärnkraft och starta vanadin- och urangruvbrytning så löser det sig.