Lars Backlund
Tidigare länsrådet i Norrbotten, Lars Backlund, Stocksund avled på nyårsaftonen efter en tids sjukdom.
Relaterat
Artikelbilder
Lars föddes i Liden (Medelpad), men genom sin fars arbete som skogstjänsteman blev det under tidig ungdom både Klövsjö och även Skålan. Studierna vid specialgymnasium i Skåne var riktade mot målet jägmästare, men vägvalet efter gymnasiet blev ett annat och via seminariet i Karlstad blev Lars folkskollärare. 1950 gifte han sig med Anna-Lisa Öhrnell, bördig från Svenstavik.
Att han valde lärarbanan gynnade åtta årskurser vid folkskolan i Rörösjön (numera Rörön), där jag gjorde mitt femte skolår under Lars första år som lärare, 1952–53. Alla elever gjorde stora lyft och fick en bra start på livet. Skoltimmarna blev lustfyllda, inte bara under roliga timmen, som var något nytt. Utlottningen av en plats i den tvåsitsiga MG:n då Lars skulle spela handboll i Östersund (KFUM) var något extra. Skolteater med karuselliknande underhållning på bygdegården gav ekonomisk grund till härliga nästan veckolånga skolresor i Norge.
Kontakten fortsatte eftersom Lars även hade gymnastiklektioner vid Bergs kommunala realskola. Även där blommade idrotten med fem raka segrar i fotbollens skol-DM, årliga matcher mot Bräcke realskola i friidrott och fotboll.
Lars verkade för upplysning även på annat sätt. Hans populära bilrebusar lockade hela kommunen och bidrog till lilla, men långsträckta, Rörösjöns väglyse.
Idrottsföreningen hade sina bästa år. Lars var själv friidrottare (med SM-start i tiokamp), och spelade bordtennis men ännu mer handboll och fotboll. Även skidåkning var en i bygden självskriven idrott. Inom fotboll har han kanske fortfarande distriktsrekordet med 14 mål när Åsarna IK 1954 besegrade Mörsil med 23–0. Sedan blev det Bergs IK.
Under Lars år i Rörösjön arrangerades DM på skidor, terränglöpning, skidorientering och bordtennis. Många minns nog även Röröspelen på skidor 1954 med både japaner och amerikaner under startskynket. Utländskt deltagande var ovanligt på den tiden. Ibland stöttade han arrangemangen mer i bakgrunden och lät ungdomarna utveckla sina egna ledartalanger.
Lars medverkade även som ÖP:s idrottsrapportör från bygden. Det inspirerade undertecknad till att göra motsvarande i LT (och ibland ÖP-vikarie), vilket blev inledningen till mitt långa yrkesliv som sportjournalist.
Efter åtta lärarår i Rörösjön valde han att studera vidare vid Stockholms universitet. Licentiatavhandlingen handlade om lokaliseringspolitik och var väl det som 1965 öppnade dörren till tjänsten som planeringsdirektör i Norrbotten, där han efter fem år blev länsråd.
Efter en kungamiddag i Stockholm 1981 fick Lars sin första hjärtinfarkt, den gjorde att han måste slå av på sin högt uppskruvade takt och övergå till halvtid fram till pensioneringen 1980, då paret valde Karlstad som bostadsort. Sedan yppades möjligheterna i Stocksund med trygg tillvaro med sjukhus inom räckhåll.
Det fanns planer på att vid Rörösjöns IK:s 70-årsjubileum att även samla Backlunds gamla elever till en träff. Den hyllningen får nu bli på annat sätt.
Jag tror att jag gör mig till tolk för det som eleverna och många, speciellt i Sydjämtland, känner för inspiratören och organisatören Lars Backlund.
