Systrarna Strand tar hand om varandra
Relaterat
Kerstin och Sigrid Strand har flyttat från gården i Turas in till Sveg. Sigrid Strand prövade i yngre dagar lyckan på catwalken.Fotograf: Margareta Selin
Sigrid och Kerstin Strand är syskonparet som växte upp i Turas, en enligt belägen gård efter vägen mot Lofsdalen. Kerstin valde en arbetsbana med fast jobb men Sigrid hade mera högtflygande planer.
– Hon var alltid mera intresserad av världen utanför hemmet, säger Kerstin och drar kammen genom Sigrids snövita hår.
– Hon provade roller hos Calle Flygare och sökte sig tidigt in till Dramaten och vad det blivit av de drömmarna om tbc:n hållit sina grymma käftar från henne vågar jag knappt drömma om, säger Kerstin med ett leende.
Sigrid St r and är kvinnan bakom den fond som har i uppgift att dela ut årliga medel till kvinnliga uppfinnare. Fondens kapital uppgår numera till miljonbelopp och av de medlen brukas räntorna för att premiera inovativa tankar, skapade av just kvinnor.
– Kvinnor har varit tillbakaskuffade i alla tider, säger Sigrid som i dag, vid 85 års ålder, fortfarande har mängder av ritningar och ideér utspridda över köksbordet i väntan på förverkligande.
Kerstin har funnit sin tillfredställelse och utmaning i metfiske, men Sigrid tog som ung tummen till Frankrike och sedan dess har denna kvinna sällan eller aldrig tittat i backspegeln, alltid har något nytt mål hägrat. Sigrids eget arbetsliv har innehållit många utmaningar, hon har provat catwalken som modell, liftat genom Europa, hantverkat och kämpat mot en ögonsjukdom som gjort att hennes syn i dag är grovt nedsatt. Men det är ändå arbetet som uppfinnare som har tagit den största delen av hennes tid.
Systrarna har bott kvar på gården Turas ända fram till i våras men då beslutade de gemensamt att skaffa en lägenhet inne i Sveg, på Senioren.
– Snöskottning och vedhämtning kostar på krafterna och nu ska vi ha det lite gott de sista åren, avslutar Kerstin.
Gården Turas och dess tillhörigheter har systrarna efterskänkt till fonden.

































Senaste kommentarerna:
Skrivet 3 jan 2010 09:18 Eva Hellgren (Ej registrerad)
Tack för att ni delade med er av ert liv.
Min mormors systrar gjorde likadant, om än i Stockholm dit de flyttat för att vara nära sina bröder.
Inte bara blir ni till inspiration, ni sätter igång minnen också.
Tur att systrar finns!
Vänliga hälsningar
Eva Hellgren