Den anhörige är också drabbad
Din gamla mamma vill bo kvar hemma trots att hon är svårt sjuk, och du bestämmer dig för att lägga allt annat åt sidan för att ta hand om henne.
Relaterat
Artikelbilder
Anhöriga ser det ofta som en självklarhet att vårda sina nära och kära. Glöm inte att det finns stöd att få, både ekonomiskt och i form av samtal och avlösning.Fotograf: Randy Faris
Fakta
Råd till dig som är anhörig
Våga ta emot hjälp i ett tidigt skede, det mår alla bättre av.
Försök tänka på dig själv och din egen hälsa, du behöver egentid.
Vårda den jämlika relationen er emellan, så att den inte överskuggas av det praktiska.
Läs på om dina rättigheter och stå på dig gentemot kommunen. (TT Spektra)
Stöd för anhöriga
Alla kommuner är skyldiga att erbjuda ett individuellt anpassat stöd till anhöriga som vårdar en närstående ”för att underlätta och förebygga ohälsa”.
Det kan handla om avlösning, stödsamtal enskilt eller i grupp och utbildningar.
Om du låter bli att jobba för att vårda en allvarligt sjuk närstående har du rätt till närståendepenning från Försäkringskassan i upp till 100 arbetsdagar.
På Anhörigas riksförbunds hemsida www.ahrisverige.se finns tips och länkar om vart du kan vända dig för att få stöd.
Ett bra val, kan tyckas, men att vara anhörig i sådan här situation är en ansträngande och stressfylld uppgift.
När en person som står en nära blir allvarligt sjuk reagerar de allra flesta med att vilja hjälpa till så mycket det bara är möjligt. Tre fjärdedelar av all vård i hemmet sköts av anhöriga till den sjuke.
Men att vara anhörig i det här läget kan kännas både ensamt och hopplöst. All fokus hamnar på den sjuke. Många anhöriga lever under ständig stress och känner sig trötta och nedstämda.
– Skuldkänslor och otillräcklighet är vanliga känslor hos anhöriga. Om man är van vid att alltid tänka på någon annan får man dåligt samvete om man någon gång tänker på sig själv, säger Åke Fagerberg, som är ordförande i Anhörigas riksförbund och själv har erfarenhet av att vara anhörig.
Självklart påverkas relationen av att den ena vårdar den andra, och att hitta en balans igen kan vara svårt.
– Det finns ett positivt mervärde, för man mår bra av att vårda någon man tycker om. Men det är viktigt att de som stödjer den anhöriga ser till att make/maka – eller förälder/barn-relationen får lov att finnas kvar, säger Åker Fagerberg.
Ett sätt att göra det är att så långt som möjligt låta någon annan hjälpa till med den personliga hygienen och själv fokusera på omtanken.
Många av de anhöriga som hör av sig till Anhörigas riksförbund mår dåligt för att de känner sig överkörda av vården.
– Man mår ju inte bra om man inte blir sedd och tagen på allvar. Den anhöriga har kunskap om den sjuka som ingen annan har. De vet finliret, och det måste vården se. Den professionella personalen och de anhöriga behöver varandra.
Många gånger är det väldigt lite som behövs för att höja livskvaliteten för anhöriga, men får man ingen hjälp kan det gå fort utför.
-–Till slut blir man sjuk själv. Man lever under ständig stress och måste ha hjälp utifrån. Vården måste inse att varje person är unik och involvera de anhöriga. I varje fall måste man sitta ner och tillsammans göra en plan, säger Åke Fagerberg.
Det är viktigt att låta hela den sjukas familj vara med i planeringen av vården. Alla runt den sjuke blir drabbade av sjukdomen och man måste se till helheten – hur påverkas till exempel barnen till den sjuke, hur kan de vara delaktiga?
Sofia Hallonsten/TT Spektra
